Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 maj 1854, sida 2

lan, har å allmänna vägen vid allGen på ett brutalt sätt behandlat en der gående person, utan att denne gifvit den ringaste anledning dertill. Orsaken har Råttfällan påstätt vara den, att då han känt sig något matt, hade han tillagat en riktig styrkdryck, för att kurera denna åkomma. IIufvudingrediensen till denna mixtur bestod naturligtvis af bränvin, tillsatt med peppar och åtskilligt annat sattyg, enligt Anderssons eget yttrande till en kamrat. Sedan patienten väl slukat denna dosis, kände han sig betydligt styrkt, men tillika så konfys i hufvudet att han trodde sig besatt. I detta tillstånd hade han kommit ut på vägen, der en fredligt gående karl, som aldrig tillförne sett Anderssop, råkade att möta honom, då A. rusar på mannen, liksom en galen hund, sparkar honom för magen, och slutar med att slå bonom till marken, hvaraf blodvite uppkommit. Sedan vittnen styrkt angifvelsen, som innehöll att Andersson vid åtalade tillfället varit berusad af starka drycker, slagit målsegaren m. m., fäste poliskammaren icke något afseende vid den kostliga förklaringen om styrkdrycken och dess verkan, utan fällde A. för fylleri, vägafridsbrott och blodvite att böta 17 rdr 16 sk. eller att afstraffas med 14 dagars fängelse vid vatten och bröd, dit han genast affördes för att undergå vattenkuren, som torde bättre restituera hans helsa, än ottyset — En för tredje resan stöld straffad, helt nyligen på fri fot försatt, men under polisens uppsigt varande f. d. fästningsfånge, Niklas Hallengren, anhölls en af dagarne af poliskonstapeln N:o II Andersson, då Hallengren utbjöd ett mindre parti bomull till salu, för hvars åtkomst han icke kunde nöjaktigt redogöra. Efter härom hållen undersökning, fann poliskammaren väl icke skäl vara för handen att remittera målet; men Hallengren, mot hvilken anmärkning förekommit, hvadan han förverkat sin frihet, insattes i stadshäktet, med föreläggande att derifrån skaffa sig laga försvar till den 2 nästk. Juni. — Förliden Lördag gjorde en person i polisen anmälan derom, att en fattig flicka, boende på ett torp i Kollereds socken, bemärkts innehafva fera dyrbara guldpjecer, hvadan man misstänkte att hon icke på riktigt sätt åtkommit dem. Till följe häraf eftersågs uti polisens anteckningar, om några dylika persedlar der voro noterade såsom bortkomna, och befanns då, att en enkefru Bergius, hemma i Kongelf, den 13 Maj uppgifvit, att hon samma dag på vägen mellan Redbergslid och Wallgatan förlorat en plånbok med 45 rdr rgs., en dosa med inneliggande: en guldbroche med äkta perlor, ett par guldberlocker med vidnängande ringar, 4 st. fingerringar af guld, en hvit agatbroche och en medaljong af guld med hårflätor. Vid samma tillfälle tappades äfven en näsduk, ett par utsydda toftlor, 2:ne kammar samt några andra småsaker. Med anledning af denna upplysning, afreste poliskommissarien Wickstrand, åtföljd af t. f. öfverkonstapeln Lindblad, till Kollereds socken, der den uppgifna flickan, Maria Hansdotter, boende på torpet Livered, helt tidigt i söndags morse erhöll besök af dessa oväntade gäster. Vid med henne anställdt förhör erkande hon sig innehafva åtskilliga guldnipper, som vid påseende befunnos vara desamma, hvilka enkefru Bergius mistat. Rörande åtkomsten berättade Hansdotter, alt hon fått dem jemte näsduken af sin fästman, artilleristen vid 8:de batteriet N:o 113 Svensson, som för henne uppgifvit, att han en dag i Maj månad, då han i sällskap med trenne kamrater passerat Vallgatan, der hittat dessa persedlar jemte något penningar m. m. Vid med Svensson och dennes kamrater sedermera hållet majorsförhör, bekräftades riktigheten af Hansdotters uppgift. Om penningarne, som artilleristerne delat mellan sig, ernhölls deremot den upplysning, att desse redan voro förskingrade. Tillfösje häraf dömdes Svensson att afstraffas med 30 prygel och hvardera af hans 3:ne kamrater med 20. En fjerde artillerist, som väl icke sett då fyndet gjordes, men sedermera varit med om deluingen af penningarne, fick härför äfvenledes sin beskärda del, enar han också dömdes till ett lika antal prygel. Befälet erlade derjemte i ersättning åt enkefru Bergius, som genom ombud infunnit sig, 25 rdr rgs af namnde artilleristers s. k. sparpenningar, med hyilken liqvid ombudet förklarade sig vara belätet. En rymning har nyligen egt rum från garnisonshäktet härstädes, i det arulleristen vid 11:te 6:4. diga batteriet af Götha artilleri regemente, Petter Johansson Nero, dömd för förfalskningsbrott ochförsta resan rymning, beredt sig tillfälle att nattetid komma på flykten. Vid afvikandet var han klädd i civil blå klädesmössa, brun klädesrock och blåa uniformsbyxor. sjöfartsunderrätteäls-ar