Den 24 Maj. Det nämndes för kort tid sedan, attWermlands Tidningen innehållit några uppsatser i den yttre politiken, som gingo ut på att kasta skugga på de vestra makternas politik och derigenom sätta Rysslands i en ljusare dager. En del af dessa uppsatser hafva blifvit återgifna i Svenska Iidningen, hvilket må anses så mycket mer anmärkningsvärdt, som man på sednare tider trott sig veta, att sinnesstämningen mot Ryssland inom detta läger varit allting annat än vänskapsfull. Men det bekräftar till fullo den åsigt vi alltid hyst om detta parti, att dess patriotiska medlemmar — och sådana finnas der många — väl af nationella skäl kunna vara fiendtligt stämda mot Ryssland och t. o. m. färdiga att gå i striden mot detta land, men att de likväl städse hata och frukta Frankrike och isynnerhet England, för de fria åsigter i politiska och sociala förhållanden, som der, till folkets väl, göra sig alltmera gällande. Då de konservativa nu icke kunna neka detta; då de icke heller kunna i Englands närvarande politik med någon synnerlig sannolikhet utleta egoistiska anledningar — ehuru, såsom vi skola se, man nog bjuder till dermed — så har det varit nödvändigt, att gå tillbaka till förflutna tider och visa huru egennyttigt och trolöst England då handlade. Man förbiser blott härvid den lilla omständigheten, att intet land under samma tider handlade bättre, emedan man då hade de falska begreppen om patriotism, att man borde endast befrämja sitt eg-t lands nytta, skedde det ock på alla andra länders ruin. — Denna inskränkta patriotism gjorde sig gällande äfven hos utmärkte män och särdeles hos flera af Englands eljest berömde och högt förtjente statsmän. — Men åsigterna äro äfven i detta fall mycket förändrade; man har lärt sig inse, att ett lands fördel ligger ej i andra länders utarmande, utan i alla välbefinnande, och ärihandelns läror halva således visat sig ej blott moraliskt höga, utan ock ekonomiskt fårdelaktiga. — Men hvarifrån härleder sig denna förändring i det politiska betraktelsesättet, som