Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 maj 1854, sida 1

CEORG BOGISLÄIS STAEL v. HOLSTEIN. Romantiserad teckning. (Svenskt original.) (Forts. fr. N:o 117.) Hysing försökte icke att med förnuftets ord besvärja den brusande stormen af hans upprörda känslor; han visste att dessa, liksom de stora orkanerna i naturen, måste ha sina tider att rasa ut, och att alla menskliga tröstegrunder äro svaga bålverk mot deras framfart; han visste, att menniskan måste skatta till sin egen svaghet genom sin smärta vid alla olycksslag, dem hon icke kan betvinga, och att hennes skattpenning först efter långa tidsförlopp, och förhållandenas ändringar kan vända tillbaka med vinningen af lugn och hopp för det krossade hjertat. Han vördade derför sin väns lidande såsom billigt och naturligt, och behandlade det som en klok saltskär det friska såret, hvilket han låter blöda ut innan han derpå försöker verkan af läkekonstens medel. De stora både kroppsoch själslidanden som sedan någon tid hopat sig, liksom för att pröfva krafterna af Staels natur, segrade genom detta sista slag på det långvariga motstånd, som trotsat dem, och nedlade vår hjelte i en brännande feber på sjuksängen. Emellertid stod hans namn på listan öfver dem af krigsfångarne, som skulle afföras till de inre trakterna af Ryssland. De skulle afsändas kolonnvis, hundra och hundra i hvarje afdelning, och den med hvilkan Stael var bestämd att följa, borde om tvenne dagar aftåga. Emellertid förvärrades hans tillstånd synbart och, snart sagt, med hvarje timma, så att intet tvifvel var öfrigt det ju icke den några och sjuttio mil långa färden, midt i en rysk januari-vinter, äfven om den kunnat, företagas med större beqvämligheter än de närvarande förhållandena gåfvo vid handen, ovilkorligen skulle hafva gjort ett slut på hans lif. Hysing, som under de långvariga fälttågen och den utsträckta verksamhet, som hans menniskokärlek föreskref honom, ofta delat den lekamliga läkarens värf och vant sig, så väl vid bedömmandet af sjukdomars art, som vid deras behandlande, insåg hela vidden af den förestående särdens följder för sin vän