Article Image
Salla Kåråktoft ål siumsgnet Som DoDTLSCIHWBV utrymmande af Turkarne, och jemsöras de bäda länderna med hvarandra. är fördelen svårligen på ryska sidan. Dessutom väntas älven utrymmandet af en del utaf stora Wallachiet. Början af detta fälttåg har för ryska hären varit hvarken särdeles resultatrik eller särdeles ärofull och det ger sig nu, om den, sedan Paskiewitsch med stor tidsförlust reparerat felen i dess hittillsvarande uppställning, kan visa sig duglig till en kraftfull och raskt framskridande offensiv. Innan kort torde utsigten att ännu i år passera Balkan vara förlorad för den. Men tillochmed om detta lyckades, hvad skulle en af de största strapatser upprilsven armes öde blifva, om den i Adrianopel finner en frisk och slagfärdig europeisk här? Och hvad skall dess öde blifva, om den icke blott denna sommar, utan äfven nästa vinter förblir inkilad i den trånga, för det mesta sumpiga, redan till det yttersta utsugade land sträckan emellan Bukarest, Rustschuk, Schumla och Svarta hafvet? Tillochmed Sillistrias fall skulle föga förbättra tröstlösbeten i denna ställning. Motsägelserna i uppgifterna rörande Silistria torde bäst lösas sålunda, att Silistria attackeras och beskjutes från venstra Donaustranden, men ännu ej varit angripet eller ens inneslutet från landsidan, hvadan de hafva fullkomligt rätt, som säga, att Silistrias belägring ännu icke börjat. Om affären vid Turnu läses följande i Wanderer: Den heta striden ägde rum den 28 och slutade först med nattens inbrott, hvarpå Turkarne åter drogo sig tillbaka öfver Donau. Ryska förposterna, till största delen kavalleri, blefvo öfver en timme med stor förlust tillbakakastade och först emellan 1 och 2 e. m. höllo de stånd, sedan de erhållit betydlig förstärkning. Ryska styrkan utgjorde inalles 4300 man och 12 kanoner. Turkarne torde inemot aftonen varit ungefär 2500 man starke, men de understöddes kraftigt af deras på 2 Donauöar posterade batterier, hvarigenom det blef dem möjligt att i sex timmar kämpa emot en vid en skog ganska fördelaktigt posterad ofvermakt. Ryssarne mäste med stor förlust tillbakaslå slera bajonettansall, för att sörsvara sin stallning vid skogen. Under den derpå följande natten drogo Ryssarne till sig ytterligare förstärkning i förväntan, att Turkarne skulle d. 29 fortsätta kampen vid denna för Ryssarne förmånliga ställning, hvilket likväl icke skedde. Turkarnes förlust läter sig icke uppgifva, men måste hafva varit ansenlig; deremot kan Ryssarnes gissas af det faktum, att tvenne nätter i rad till Bukarest inkommit inalles 73 vagnar. med sårade. Det ser ut, säger referenten, som om dagsljuset i närheten af Bukarest, skulle anses verka skadligt på de sårade! Alla i vinkeln vid Turnu af Ryssarne förut upplörda verk hafva nu blif vit förstörda af Turkarne. I Orsova hafva varit synliga tvenne bulletiner öfver träffningen vid Turnu d. 28 April, en rysk och en turkisk. Den sistnämnda förmäler, att 1800 Turkar d. 28 vid Nicopoli gått öfver Donau, för att förstöra de vid Fort Kale bredvid Turnu anlagda ryska batterier. Efter välförrättadt värf hade Turkarne krönte med seger gått tillbaka öfver Donau igen, utan att hafva lidit någon betydlig förlust. Ryska bulletinen förmäler, att 3000 Turkar gått öfver Donau, men med högst betydlig förlust åter blifvit jagade öfver floden igen af Ryssarne. Det öfverdrilna i denna berättelse har ju dock sedan erkänts af Ryssarne sjelfve. Underrättelser från Semlin al d. 6 bekräfta, att lilla Wallachiet är fullständigt besatt af Turkarne och underrättelser från Orsova af d. 6 dennes förmäla, att Slatina, beläget på gränsen emellan lilla och stora Wallachiet i det senare landskapet, redan var i deras händer. Af invånarne i lilla Wallachiet hafva de, enligt alla öfverensstämmande underrättelser emottagits med öppna armar som vänner och befriare. Också uppföra de sig på ett helt annat sätt, än Ryssarne. De betala kontant allt hvad de behöfva och betunga icke folket med någon särdeles inquartering, enär de för det mästa ligga i läger. På alla offentliga stälten i hvarje by äro anslagna 2:ne proklamalioner. Den första af general Liprandi, hvilken vid det strängaste stralf förbjuder hvarje förbindelse med Turkarne. Den andra af Turkarne, hvilken uppmanar invånarne att sköta sina angelägenheter och vara lugna; för sina politiska tänkesätt drages ingen till ansvar; de som blifvit lidande genom Ryssarnes förfarande att förstöra den proviant som de ej kunde medföra, erhålla hjelp af Turkarne i säd, hö, salt o. m. d. — Af Dorobanzerna (beriden vallachisk milis) och gransvaktarne har en del, såsom det uppgifves 180 man, i Krajova begagnat ett gynnsamt ögonblick för att rymma öfver till turkiska lägret. Flera rymningar väntades. l

18 maj 1854, sida 2

Thumbnail