— Vi meddela i dag andra afdelningen af en uppsats, kallad: Har icke kriget någon betydelse för Sverge?, ifrån en aktad författare på annan ort, hvilken red. har nöjet att räkna såsom medarbetare. Skrifna med förf:ns vanliga talang och stora sakkännedom synas oss dessa uppsatser äga ett stort intresse, oaktadt vi icke fullkomligt dela alla deri uttalade åsigter. Krigets fråga synes oss mindre vara: hvad Sverge skall vinna i yttre makt och landtvinningar, är hvad det, genom Rysslands försvagande, skall vinna i inre kraft, genom ett friare samhällsskick. Vårt land äger, såsom vi mer än en gång utvecklat, omätliga resurser inom sig, att gn långt på civilisationens bana, uti industriell förkofran, välmåga, vetenskaplighet och sedlig kultur, blott vi få tillfälle att använda dessa resurser, hvilket endast blir möjligt genom friare institutioner. Vi behöfva då icke söka någon utvidgning af vårt område, icke ens genom en förening med det gamla, kära systerlandet Finbnd. — Utan att emellertid vilja ingå i någon längre tvist härom, emedan det är tids nog att tala om skinnet, då björnen är skjuten, vilja vi blott erinra, att just den sederativstatside, som förf:n ogillar, synes oss innebära den enda rätta lösningen af många statsförhållanden, icke blott mellan de skandinaviska, utan äfven mellan flera andra Europeiska stater. Nu är det sannt, att federationen kan vara starkare eller svagare, men för vår ringa del tro vi, att ju större hvarje enskilt stats sjelfständighet och sjelfstyrelserätt äro, desto bättre befinna sig både delarne och det hela. Amerikas förenade stater utgöra härpå det bästa beviset, att icke tala om Norge, till hvilket land förf:n sy