ströms uppgifter, hvilkas rigtighet utskottet dock ej fått anledning betvifla vid en mängd anstälda profvägningar. — Hr Schwan trodde att då en tulltjensteman uppgifver sig hafva vägt eller låtit väga en vara, så kan han ej inför allmänheten framkomma med falska vigter, utan måste hans uppgifter anses tillförlitliga. Erinrade dessutom att tullkommittåen föreslagit blott 20 2 förhöjning å den tull tyget skulle draga. — Hr Arnberg ansåg, att då broderiets värde ofta är mångfall diga gånger högre än tygets, så vore skäl att utskottet än en gång toge saken i öfvervägande. Anställd votering utföll med 39 röster för utskottets förslag, mot 12 för återremiss. Brånvin och Sprit. Bestämmandet af tullsatserna härå hade utskottet uppskjutit i afbidan på beslutet om den blifvande beskattningen å den inhemska tillverkningen. Böcker, på svenska tryckte, draga nu en värdetull af 20 prec, men utskottet hade föreslagit, oinbundna eller hästade, per fZ. 4 sk., inbundna 6 sk. I Adeln yttrades härom olika meningar. Grefve Gyldenstolpe försvarade utskottets förslag. Hr v. Kriemer yrkade på borttagande af all tull. Hr v. Hartmansdorsr önskade högre tull. Hr af Fåhreus föreslog en lika tull för både bundna och oinbundna höcker af 6 sk. per 42, hvilket beslut af ståndet antogs. — Utskottets förslag antogs dock i de tre öfriga stånden, ehuru äfven i borgareståndet en diskussion härom uppstod, i det hr Hasselrot ville återremiss, för att få utrikes tryckta svenska originalarbeten tullfria. Han kunde ej inse hvarför t. ex. finska arbeten skulle härifrån utestängas. Hr Stolpe biträdde denna åsigt, och önskade dessutom borttagandet af den särskilda tullsatsen på permarne. Hr Lundh ansåg böcker lämpligast förtullas efter värde. Befarade att enligt utskottets förslag, alla arbeten af någet värde skulle komma att tryckas utrikes. Hr Schwan anförde, såsom exempel på värdeförtullningens olämplighet, huru man hittat på alt skicka första delen af en bok i en låda, andra delen i en annan o. s, v., hvarigenom man blifvit i stånd att uppgifva dem till ett värde till ooh med understigande papperets, enär ingen kunnat inlösa en enstaka del af ett verk. Hr Arnberg trodde att denna olägenhet kunde på så sätt undanrödjas, att bär som i andra länder tulltjenstemännen kunde såsom förbrutna anse de varor, som angåfvos till ett så oskäligt lågt värde. Fruktade att om utskottets förslag går igenom, skola alla värdefullare svenska förlager blifva föremål för eftertryck i utlandet. Hr Boman trodde äfven värdeförtullning lämpligast för böcker, men fann onödigt att man sökte särskildt skydda bokbinderiet genom en högre tull på inbundna böcker. De svenska bokbindarne ha ingenting att befara af konkurrensen med utlandet, ty öfverallt annorstädes äro bokbindarearbeten dyrare än i Sverge. Hr Rydin ville återremiss för att få några åtgärder mot eftertryck. Hr Henschen likaså. Utskottets förslag bifölls dock med 33 röster mot 19. (Forts.)