na födoämnen, Petter Jönssons egna och jordbrukets alster. Johannes Nilssen fann sig nu böra genmäla Petter Jönsson, för att slippa vidare Åknussar, som han sade; visade huru de höga tullsatserna fostra brottet och demoralisationen, hvilka voro alltför sorgliga senomener för att vara föremål för en gammal och erfaren riksdagsmans skämt; dock ansåg han sig ej ha annat att vänta af Petter Jönsson från Träslända, som på förmiddagen, när det passade sig för den sats han då dref, med skarp betoning försäkrat, att den fattiges besparing af en skilling då och en skilling då snart gick upp till dalern och riksdalern, men sedan, då det var fråga om nedsättning af en skilling i priset på fattigmans föda, ej velat deruti se någon fördel för honom. Afven Nyqvist gendres Petter Jönsson, då denne, till skäl för den höga tullens bibehållande, åberopade att han för någon lagning å bleckslageriarbete fått betala lika mycket som hela pjesen kunde köpas för i Lejas bod, och visade att om våra bleckslageriarbetare voro så oskickliga att de behöfde taga lika mycket för en liten lagning som köpmannen för en hel utländsk pjes, så vore det bättre att de toge till yxan och plogen, än att nationen skulle föda dem genom orimliga tullar och med detsamma fostra brottet och förderfvet hos affärsmän, lurendrejare och tullbetjening. Blommor, artificiella; n. v. tulltaxa pr Jl. 6 rdr 12 sk.; utskottets förslag 5 rdr. Utskottets förslag bifölls i alla stånden. Biy, oarbetadt i tackor eller rullar, n. v.t. pr skså. 1: 6, utskottets förslag, 24 sk., bifölls i alla stånden. Blyertz, n. v. t. per 178. 20 sk. Utsk. 8 sk. — Bifallet. Blyertzpennor, n. v. t. (alla andra slag än timmermans) per 66. 30 sk. Utsk. 24 sk. — hif., utom i borgarst., som yrkade nedsättning till 16 sk. Blyhvitt, n. v. t. per f. 2 sk., hvilket Kongl. Maj:t föreslagit skulle nedsättas till I sk. 4 rst. Hr Grape hade motiverat en tullfrihet, br Hjerta l sk. 6 rst. Utskottet hade stannat vid I sk. 8 rst. — Utskottets förslag antogs i alla stånden, endast i borgareståndet uppstod en längre diskussion om saken, i det Herrar Rydin, Ekenman, Hasselrot, Henschen och Österberg (alla medl. af bränvinsutsk.) yrkade att tullen å blyhvitt måtte bibehållas vid hvad den hittills varit. I blyhvittstillverkningen, för hvars bedrifvande härstädes en större fabrik för ej längesedan blifvit anlagd, ingår nemligen bränvin såsom ett hufvudsakligt råämne. Genom den förhöjda skatten på bränvin, kommer nu detta räämne att betydligen fördyras. Branvinsutskottet hade också haft öfverläggningar med egaren till den nyssnämnde fabriken för att vid bestämmandet af bränvinsskatten kunna taga i öfvervägande, huruvida blyhvittstillverkningen skulle kunna fortgå med den nja skatten utan någon sårskild licens. Fabrikanten hade förklarat sådant möåjliigt. under förutsättning att den nuvarande tullsatsen å blyhvitt komme att bibehållas. Bränvinsutskottes medlemmar syntes nu med anled ning håraf vilja verka derhän, att någon nedsättning i tullen ej skulle komma i fråga. Deremot genmäldes hufvudsakligen af hr Schwan, att det egentligen var för den i samband med blyhvittstillverkningen stående ättickefabrikationen som bränvin ersordrades. Derföre har ock bevillvingsutskottet, med afseende å den förböjda bränvinsskatten, föreslagit att alticke-tullen måtte vid sitt förra belopp bibehållas. Hr S. yrkade alltså att tullen måue, i öfverensstammelse med kKgl. Maj:ts förslag, fastställas till I sk. 4 rst., hvilken tull satts han förmodade ait K. M. i alla fall kommer att bibehålla. Denna mening biträddes af hrr Gustafson, och Lund; hvaremot hbrr Almgren, Ekelund, Brinck och Brodin yrkade att ståndet, sasom en medelväg, mått: vidhälla utskottets förslag, dervid den sistnämn. erinrade att ståndet nyss beslutat en icke oväsenduig nedsättning i tullen å bly, hvilket väl ock här borde tagas i betraktande. Sedan de, som yrkat en lägre tullsats än utskottet föreslagit, derifrån afstått, segrade utsk. förslag med 40 röster mot 9. Blysocker, n. v. t. pr 3. 1: 6. Utsk. 8 sk. — Bifallet. Blår: hamp-n. v. t. pr sk l 2 rdr 24 sk., lin5 rdr. Utsk. förslag för båda slagen lika per skf8. 2: 24. Bifölls i de tre stånden, men asslogs i bondest, som beslöt blisva vid det gamla, med 45 röster mot 27. Bokbindarcloth, Utskottets förslag antogs af adeln och bondeståndet, men uppsköts af presteoch borgarestånden, till benandling i samband med våfna der. Borag, n. v. t. 2 sk. pr skålp.; utsk. I sk. — Bif. i alla stånden. Broderiarbeten, andra slag (än guldoch silfver-) förtullas nu efter värde med 33) Å, men skulle enl. utsk., draga tull lika med det tyg, hvarå broderiet är anbragdt, med tillägg af 20 för broderadt alngods, som gardintyger, klädningstyger m. m., samt 50 för fullfärdigade broderade persedl. eller delar deraf, såsom kragar, slöjor, manchetter, färdiggjorda eller i våder tillklipta klädningar m. m. Hos Adeln beslöts att de af utsk. föreslagna 50 Ä för fullfärdiga broderade persedlar skulle höjas till 100 2. — I de öfriga stånden bifölls utsk:s förslag, sedan i Borgareståndet en debatt förevarit, som öppnades af br Wijk, hvilken förmälde sig hafva i packhuset gjort sig den mödan att uppväga ett parti broderade arbeten och dervid funnit, att fullfärdiga broderade arbetan, enligt utskottets förslag, blott skulle komma att draga en tull af en å 2 sk. Han ville alltså återremiss för en högre tulls åsättande. Hr Ekelund förordade utskottets förslag. Hr Schwan förmälde utskottet ej ha haft annat att stödja sig vid än de officiella källorna och bar ej kunnat sätta lit till muntliga upplysningar. Talaren anförde hvad hr Karström uti sitt tulltaxeförslag yttrat om denna artikel och huru han visat, att blott på ett enda ställe skulle genom det nu föreslagna förändrade förtullningssättet ha beredts staten en inkomst af 1800 rdr. Utskottet har således haft goda skäl för sig. sättes tullen högre, så inkommer varan på oloslig väg. Hr Rydin ansåg att man borde lagstifta för hederligt folk och ej för tjufvar. Det förtröt honom således att vid hvarje artikel höra talas om lurendrejarne. Dem trodde tal. att man kunde göra sig qvitt genom skärpta kontroller och hans lösen var: ingen dagtingan med tjufvar. — Hr AImgren upptog hr Senwans yttrande om officiella källor, och anmärkte, att om hr Karstroms uppgifter skulle anses officiella, så bestred han sådant, ty, påstod han, br K:s förslag är ett redan aftvå riksdagar underkändt arbete. Han önskade att utskottet sjelft ville göra sig underrättadt om förhållandena. Hr Brinck anmärkte att frågan om skärpta kontroller ej tillkom bevillningsutskottat att behandla. Bästa kontrollerna blifva i alla händelser måttliga tullsatser. Hvad angick hr Karströms skrift, så påminde talaren att hr Almgren vid förao 8 20 oo ooh —