Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 maj 1854, sida 3

vinsen. Att den katolska vidskepelsen länge efter reformationen bibehöll sig bland allmogen, är för öfrigt så mycket mindre att undra öfver, som sjelfva presterskapet i Skåne ännu långt in i andra seklet derefter var i den högsta grad uppfylldt af vantro och gammalt skrock, så att man t. ex. höll särskilda böndagar för att afvärja de hotande olyckorna af en komet, och att år 1621 en prest i Gärdslöf, den der likväl hade bevistat utländska universiteter, förmenade på fullt allvar sig kunna släcka en eldsvåda dermed att han kastade en röd tupp i elden. Svenska riddarhusets blomsterspråk. En riddarhusledamot yttrade nyligen att han ej spcciellt ville taga i skärskådande friherre Clas Rudolf Cederströms granna och bildrika tal; han ville blott i allmänhet göra den anmärkningen, att i de buketter friherren esomoftast presenterade inför höglofliga ridderskapet och adeln, funnos alla möjliga slags blommor, den stolta solrosen, den högt spirande tulpanen, den granna luktlösa kamelian och den bleka liljan : han fann deri alla möjliga blomster — utom den blygsamma pensken. ita iii DiiI C——888