Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 april 1854, sida 2

le. Doremot ansåg tal. diken lagda med klappe tsten det närmaste lika goda som rördiken, ehuru dessa hade många fördelar. — Tal. vore emot allmänt låneunderstöd. Dessa lemnas i England åt sarmers, som ej hafva något att pantsätta, hvilket ej vore fallet med de jordägare hos oss, som skulle vilja företaga sig dessa vigtiga förbättringar af sin jord. Fördelarne af grunddikningen vore så stora, att det blott är kännedomen och öfvertygelsen derom, som behöfva spridas, för att saken skall blifva med allvar genomförd. Ryttm. Ribbing hade fästat sig vid prof. Arrhenii yttrande, att med grunddikningen borde följa alfluckring, och anhöll att få denna sak utredd, emedan tal. ansåg alfluckringen vara än nyttig och än skadlig. Diskussionen öfver det 1:a momentet var härmed slutad. Härefter förekom det 2:a momentet af fragan: , Har orsarenheten ännu lemnat någon säker ledning för bestämmandet af det djup i förhållande till afståndet, hvartill täckta diken böra under olika omständigheter anläggas? — hvarpå först yttrade sig: Prof. Arrhenius, som erinrade att ännu ej vore någon säker ersarenhet härutinnan hos oss vunnen. Men såsom en allmän regel gälde den satsen, att ju djupare dikena göras, desto längre kan afståndet vara dem emellan, och tvertom. Allvens olika beskaffenhet på olika jordmåner och lokaler fordrade härvid serskilda modifikationer. För vinnande af fakta till sragans framtida lösning hade vid Ultuna på lerjord med fast och ogenomsläpplig alf tegelrörsdiken blifvit lagda på 12, 15, 18 och 20 alnars afstånd från hvarandra; den erfarenbet, som häraf vunnes, skulle tramdeles meddelas. — Stendiken hafva förut der anlagts dels på 6, dels på 9 alnars afstånd, och efter hvad man hittills utrönt, hafva de sednare hallit jorden lika torr som de förra. Hr B. Ribbing erinrade sig att hr Nonnen uppgifvit bestämda ziffror, i det han nämnt för lerjord 15 alnar och för sandjord 18 alnars afstand mellan rördikena. Prof. Arrhenius bade också den öfvertygelsen att om man grunddikade med 15 å 18 alnars afstånd och på 2 alnars djup, så vore det tillfyllest. Men hvad som gäller om Degeberg gäller ej om Ultuna, hvad som gäller om ena orten, gäller ej alltid om den andra; således borde man ej fästa för stor tillit till uppgifna ziffror, utan dömma och handla efter hvad lokala förhållanden bjuda. Diskussionen öfver hela denna fråga var nu slutad. Den har afhandlat ett af de för landtbruket vigtigaste ämnen och innehåller så sakrika yttranden, att vi ansett oss böra särskilt meddela hvart och ett af desamma.