Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 april 1854, sida 1

I Neutralitetssrågan. Följande yttrande i detta ämne ur Östgotha-Correspondenten torde ej sakna intresse. Rysstand har inga inre lifvande elementer: bildningen har ej lifvat menniskorna till folk, folket till nation: det är en konstig sammansättning af komplikerade machiner. Endast i dess beröring med det öfriga Europa lefver det ett politiskt och merkantilt lif. Gränsorna äro dess egentligas e marknader. Liksom skapadt blott af djuriska funktioner, måste det söka utifrån, åtminstone i högre och ådlare mening, hela sin existens. Man skulle kunna jemföra det med en stod af sten. Hela dess imposanta tillvaro ligger i den yttre formen. Tillintetgör den — och du här endast ett granitblock qvar. Kriget, för att föras klokt, måste ergo börjas, som det nu börjas. Sedan Ryssland blifvit krossadt i sina gränsor, kustfästningar o. s. v., lärer dess inre motstånd snart vara kufvadt. Flottorne tillkommer derföre det första värfvet — landtarmserna det andra. De torde också ännu hafva ett par månaders frist på sig. Tager man föröfrigt den europeiska kartan äfvensom de vestra makternas hitintills vidtagne mått och steg i betraktande, tro vi icke att man, ehuru visserligen ett misstag är ganska möjligt, likväl så helt och hållet behöfver vandra i mörkret, beträffande desse sednares tillämnade, åtminstone närmaste afsigter. Betänker man hvar Ryssland, i politiskt afseende, företrädesvis är såärbarast, och frågar sig om det är i Bucharest, i H At dfT .tsh