Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 april 1854, sida 2

ö en sådan lofvats Grekerna säsom den nye kejsaren i Byzans. Sedan det nu blifvit till fullo bevisadt, att Ryssland om ej helt och hållet anstiftat det grekiska upproret, dock i väsentlig mån beframjat dess utbrott, synes Porten vilja bortlägga de betänkligheter, som det hittills hyst emot bildandet af en främlingslegion, och general Wysocki torde äntligen få sin önskan beviljad att uppsätta en polsk legion med uttryckligt erkännande af dess revolutionära tendens, ehuru Porten af undseende för Österrike ännu skrufvar sig mycket derför. Från sjelfva skådeplatsen för detta olycksa liga grekiska uppror har man följande för Turkarne gynnsamma underrättelser: Till Fr. J. skrifves från Konstantinopel under d. 30 Mars, att, Arta, som de tyska tidningarne, hvilka rättade sig ester grekiska berättelser, så ofta låtit storma, undsatts af I,600 man regulier militär och att grekiska belagringskorpsen blisvit sprängd och jagad öfver gränsen. Afven de skaror, som hotade Janina, blefvo först vid ett utfall, som kostade dem 200 döde och många sårade, och sedan i en drabbning vid Hardeki, några mil från nämnde stad, dugtigt slagne af Abdi Pascha. När de senare hotade att åter rycka emot staden, gick Bessim Pascha dem till mötes och slog dem fullständigt. Afven Albaneserna kämpade med lycka på berget Mezzova, emellan Janina och Larissa. Sjelfva den insurgenterna så bevågna Augsb. allg. Zeit. meddelar underrättelser från Prevesa al d. 29 Mars, enligt hvilka Abdi Pascha från Monastir ilat emot Janina, drifvit insurgenterna tillbaka till byn Katzanori, omringat dem och tillfogat dem en förlust af 150 döde och sårade. Anföraren Grivas hade slyktat. (Denna berättelse bekräftar hvad som förmäles i de ofvan meddelade underrättelserna ur Fr. J.) Oaktadt dessa framgångar af de turkiska vapnen, är det dock att befara, att det skall lyckas insurgenterna att i bergstrakterna fortsätta ett för Turkarne förderfligt guerillakrig. Hvad Portens kristne undersåters emancipation beträffar, gifva de senaste underrättelserna vid handen, att allt hvad de vestra makterna för sina trosförvandter hittills utverkat inskränker sig till deras likhet med musulmännen inför lagen. Detta är dock en högst väsentlig förmån. Innan emancipationen blir fullständig återstå ännu lika rätt till embeten, deltagande i landets försvar och upphäfvandet af den nesliga kapitations-asgisten. Sultanens firman om de kristnes likhet med musulmännen inför lagen har redan publicerats i hufvudstaden och provinserna. Ingenstades har den framkallat några oroligheter, men i Albanien har den haft till följd, att den musulmanska domarepersonalen nedlagt sina embeten, hvarigenom organiserandet af de nya s. k. blandade domstolarne till en början omöjliggjorts.