G. D:n anmärker ganska rigtigt, att största delen af dessa summor lätteligen kunnat och rätteligen bort verkstallas genom vexlar och invisningar, hvilket liqvidationssätt också kunde, om icke i alla, åtminstone i många fall iakttagas mellan statens penningeverk. På grund af allt detta föreslår styrelsen en förhöjning i assuransafgiften, som nu är den utomordentligt ringa af l sk. per 100 rdr, till 5 sk. per 100 rdr eller 50 per 1,000 rdr. (Långt ifrån att finna denna afgift för hög, skulle vi anse att den kunde sättas ännu mycket högre, t. ex. till proc. Det är i sanning ej för mycket att betala 24 sk. för att äga säkerhet på våra vägar för 100 rdr. Generaldirektören slutar sitt räsonnemang med följande ord: Blefve assuranceafgiften höjd på sätt ofvanberördt är, så att vexlar och invisningar komme i bruk; Poststyrelsen berättigades, att när sådant, utan äfventyr och förlust för postverket, kunde ske, vid inlemnandet till posten af penningar till afsändning, i stället att dem befordra, i brefven innesluta postverkets invisningar å postkontoren, ranterier, tullkamrar samt enskildte corporationers och bolags penningeverk eller enskilde handelshus och personer; och statens embetsverk anbesalldes att så mycket som möjligt undvika penningars försändande, utan i stället nyttja invisningar; antager styrelsen att snart nog penningeförsändningen skulle minskas, så att lockelsen till poströfverier upphörde; och kunde derjemte tjenlig modell till poståkdon erhållas och användandet deraf påbjudas och införas, samt allt våld emot postiljon eller postförare, i ändamål att tillgripa posten, utan skonsamhet, efter lagens hela stränghet, bestraffades, hyser poststyrelsen den förhoppning, att å poströfverier och våld emot posten se ett slut, innan det kommer så vida, att detta slags brott sätter fläck på nationen. I anledning af hvad styrelsen sålunda anfört, föreslår den: 1:o Att med ändring af K. Förordningen den 16 Febr. 1849, i hvad angår beloppet af assuranceafgiften, denna afgift måtte bestämmas till 5 sk. för hvarje fulla 1000 rdr. 2:o Att Poststyrelsen må tillåtas och vara berättigad, att vid de postkontor, der sådant utan äfventyr för postverket och olägenhet för brefafsandare kan ske, i stället för afsändandet af de till afsändning inlemnade penningar, i brefvet innesluta poststyrelsens anvisning å det postkontor, dit brefvet är ställdt. 3:o Att poststyrelsen likaledes måtte bemyndigas att för de ställen, och får så vidt sådant kan ske utan äfventyr för postverket, träffa aftal med enskilta bolags eller corporationers penningeverk, eller enskilta handelshus och personer, att emot asqist, ej öfverstigande hvad postverket erhåller i assurance-afgift, af dem erhålla eller å dem få utställa vid uppvisandet betalbara invisningar, att remitteras i stället för penningar. 4:o Att om, utan olägenhet så ske kan, invisningar från eller å landtränterier och tullkamrar jemväl måtte i enahanda ändamål få begagnas. 5:o Att om afsändare åtnöjes med invisning å statens verk, utan rättighet att erhälla betalning derför ä annan tid än den för embetsgöromålen i allmänhet bestämda och i den ordning som för lyftning af medel der är stadgad för andra utbetalningar, assurance-afgiften må nedsättas till eller 2 sk. per fulla 100 rdr. 6:o Att för remisser statens verk emellan invisningar måtte företrädesvis begagnas; och 1:0o Att poststyrelsen kunde få, för anskaffande af modeller till tjenliga poståkdon, använda ett belopp af 2,000 rdr, att tagas afassurancemedlen, eller af den ränta, som upplupit å den del af samma medel, som varit och är emot hypotheks-förenings-obligationer utlånt. Såsom man finner har Gen. Direktören nu företagit sig att hemställa om just det som länge varit yrkadt, ehuru han, tydligen as den lilla såsängan, att ej synas hafva gifvit vika för ropet, börjar med att förklara dessa förslag, hvilka han derför framställer i en liten förändrad form, outförbara och icke tillfyllestgörande. Lemnande rätthafveriet å sido, sluta vi med att vördsamt upprepa vår önskan, det förslagen ej måste stanna på papperet, utan att regeringen måtte med det första bifalla memorialet, på det Gen. Poststyrelsen må kunna snart gå i författning om vidtagande af de högst nödige åtgärderne. gå till nära 200 millioner rdr bko om året. Beräknar man att dessa penningar öfverhufvudtaget i äro borta e en half sanla ae