Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 april 1854, sida 1

Om ett år. Sv. Original. (Forts. fr. N:o 86.) — Ack huru önskligt vore det ej, att mången likt Alida bemödade sig om att ansigte mot ansigte skåda den hotande faran, med ett ord: om de mera vore uppfostrade för lifvets verklighet, lärde sig att tro verlden vara hvarken sämre eller bättre än hvad den är, och att bedöma dess vexlingar utan illusion, med ett lugnt och säkert öga. Alida satt långe tankfull; slutligen spratt hon upp. Hon hörde en dörr stängas, en kommandes steg ... hennes ansigte blef lugnt och intet spår syntes af tårar eller strider. Vintern led till slut, balarna och sup6erna blefvo allt glesare och trögare. Då löjtnant Axel Wimpelstorm en afton kom från en af dessa tillställningar, fann han på sitt bord ett bref med grefligt sigill; han undrade och kunde ej begripa hvem författaren var, ty stilen var honom alldeles fremmande -— hans nyfikenhet blef stillad, då han bröt brefvet och