10) Det skulle således varit en ,plumphet, då vi talade om denna menniskornas ,indelning i lärda med och utan sundt förnuft, Åc. Vi kunna ej finna någon plumphet i detta skämt, då vi förtydligade uttrycket 8undt förnuft, med Sensus communis, 4, och le gros bon sens, hvarmed ogentligen menas ett sundt omdöme, en sund uppfattningsförmåga, ehuru vi i vanligt tal bruka ,,sundt förnuft, eller ,sundt förstånds. — Det är en erfarenhet, som vi tyvärr ej finna af hr lektorn jäfvad, att det gifves boklärde min, som i hög grad sakna denna ,gros bon sens, detta sunda praktiska omdöme. — Här ligger ock förklaringen hvarför ,den okände filosofen, begagnade de främmande termerna, hvilket hr lektorn antyder vara ett bemödande att lysa med språkkunskap, något hvarför vår filosof ej är svag, lika litet som han i en polemik af denna art bryr sig om att framkalla Platos, Socrateses och Ciceros andar. 11) Märk väl: här är fråga om en erfarenhets-sats och ej om ett axiom. 12) Vi orka ej gå igenom detta långa rTäsonnemang, men vidblifva vårt yttrande, att det varit bättre att öfverbevisa oss om oriktigheten af vårt omdöme, än att blott kalla det förmätetk. 13) Tyvärr synes hr lektorn vara blott alltför mån om att få vara i ostörd besittning deraf; han hade eljest ej så illa uppfattat vår såsom exempel anförda generella kalkyl, som ej hade med läroverket att göra, genom hvilken man blott ville visa, hurusom, för att känna opinionen hos flertalet af 20 personer, man ej behöfver examinera alla 20, utan blott 11; en sats, som man ej behöfver vara stark arithmetikus för att begripa,