se sig behandlade säsom siender och sin egendom konsiskerad. Underrattelserna om grekiska upproret äro ganska torstiga. Underrättelserna från Konstantinopel af d. 20 Mars bekräfta, tvärtemot hvad de i förrgår meddelade notiserna läto förmoda, Grivas nederlag, men uppgifva tillika att denna insurgentanförare blifvit befriad ur det kloster, till hvilket han flyktat. Från Athen förmäles, att turkiska trupper landstigit i Epirus och inträffat utanför Artas fästning. I Epirus och Thessalien hafva resultatlösa strider ägt rum. Från Larissa, hufvudstaden i sistnämnde landskap, har till Konstantinopel ankommit en lojalitetsadress till sultanen. Enligt notiser från Prevesa af d. 17 i Öster. Cor. stå i denna stad och Janina, på hvardera stället, 4000 man irreguliera trupper. Fuad Effendi försöker ännu att i godo stilla upproret. Krigsteatern. En vän till Ryssarne skrifver från Berlin till B. H., att Ryssarnes plan vid deras öfvergång af Donau afser blott för det första ett anfall på Silistria och vinnandet af en säker öfvergångspunkt för armens hufvudstyrka. Liktidigt skall genom ösfvergängen af Donau det i Bulgarien förberedda uppståndet ibland den kristna befolkningen understödjas. Genom den redan öfver Donau gångna delen af ryska armeen och ett uppror i ryggen at turkiska armåen skall denna nödgas anträda återtåget. Genom eröfringen af Silistria, hvarpå sedan eröfringen af Varna torde följa, korsas Fransmännens och Engelsmännens plan, hvilka ville besätta dessa begge orter. Detta låter i sanning mycket farligt för Turkarne, men det är icke sagdt att allt går efter Ryssarnes och deras köpta vänners beräkningar. Vi säga köpta, ty det är notoriskt att i Tyskland finnes en mängd bättre och sämre Skriblerer, hvilkas falhet är vida större än deras känsla för det rätta och passande, Enligt hvad Wanderers korrespondent i Bukarest berättar, hade natten till den 16 Mars ankommit en saltjägare med order till Gortschakoff från krigskansliet i St. Petersburg att senast inom tio dagar efter ordernas emottagande, men om möjligt förr, verkställa öfvergången af Donau nedanför Braila. Men man trodde i Bukarest (detta skrefs d. 21 Mars), att Ryssarne äfven på andra punkter skulle öfverskrida Donau. Sker detta emellan Silistria och Rustschuk, så är det ögonskenligt, att Ryssarne göra ett djerft steg, för att bringa turkiska armåen i förvirring och, om möjligt är, slå den, innan hjelptrupperna kunde hinna fram på krigsteatern; men inskränka sig Ryssarne till Dobrutscha, då är det ögonskenligt, att de vilja beherrska nedra Donau på båda stränderna för att bjuda engelsk -franska trupperna spetsen, ifall de skulle vilja företaga någonting vid mynningen af denna flod, och i detta fall skulle de genom Donauöfvergången blott hafva sullkomnat sitt desensivsystem. Wiener Zeit. meddelar följande rapport från Gortschakoff till ryska sändebudet Meyendorff i Wien, daterad Braila den 12 (24) Mars: De midtemot Matschin sammandragna trupperna hafva i gär i två kolonner verkstallt öfvergången af Donau, hufvudkolonnen under general Luders, vid Galacs, utan motständ, och andra kolonnen under mitt eget anförande vid Braila, hvarest öfvergängen sorcerats och lyckligt utförts. Vår förlust är obetydlig. Märkvärdigt nog förtiger denna depesch helt och hållet öfvergången vid Tultscha och eröfringen af de der befintliga redutter, hvilken enligt nedanstående äfvenledes ur rysk källa hemtade berättelse i Pr. Cor. först ägt rum efter betydlig ömsesidig förlust. Pr. Cor. meddelar följande ur ryska källor hemtade närmare underrättelser om Donauöfvergången. Den vid nedra Donau för öfvergången samlade ryska styrka utgjorde 40,000 man. Den 22 Mars på morgonen begynte AOLärtr — ej vara för dig Alida; du är sjelf så blek, att ac nsfan är rädd fär aft du T ovän