i den mest lysande smak, somliga till naturliga skogspartier, inbjudande till glada samqväm, somliga till den stora insjön, der den brokigt kladde Gondolieren, styr sin lätta gondol, andra åter till den antidiluvianska verld, som ligger långt ner i parken. Här får åskådaren se början till den skapelse-historie, hvars sednare phaser han följt uti byggningen deruppe. Här omgifves han af djur-, växtoch klippformationer, hvars like han aldrig förut sett. Kring en sjö som upptager 30 acres, höja sig glasartade klippor, som likna slagget i ofantliga smältugnar; der ser han hur jordskorpan upplyftes af en vulkanisk verksamhet i de Plutoniska formationer,der intet spår af organiskt lif förekommer, och betraktar jorden i dess första sjudande tillstånd. Vid en annan del af sjön vittna dyn och gyttjan från en sednare period om vattnets modifierande inflytande. Här visar sig det första växtlifvet; åskådaren häpnar vid åsynen af jättestora skepnader, hvarken tillhörande Åvilddjuren på jorden, eller fiskarne i hafvet, eller fåglarne under himmelen, eller det som krälar på jordene ; men delande de former hvika karakterisera dem alla, Isin ursprungliga kolossala storlek, såsom de legat inbädz dade i den blå sias-kalkstenen, visas de oss här. Plesiosauren atsträcker sin långa svanlika hals på vattenytan, sökande efter sitt byte, — krustaccer, som nu ej mera existera, hänga på klippan och stenliljan vänder sin hårda kalk åt skyarne. Längre fram ser man huru gyttjan, efter vattnets aflopp utsatt för solstrålarne, småningom förvandlats till fast land, och betäcktes med den ymnigaste vegetation, — resliga palmer höja sig derur, och sedän föda blifvit beredd, och temperaturen afpassad för det animaliska lifvet, ser man den vidunderliga, 60 fot långa Megatherium och Nastodonten, bryta sin bana genom urskogarne, lika lätt som elefanten genom rörhvass. Sedan börjar den period då verlden öfvergår till sitt n. v. tillstånd, och der man finner många ännu lefvande växter och krustaceer, blandade med sådane som försvunnit från jorden. Annu existerande Nantilusarter ligga i fossilt tillstånd bredvid den utgångna ammoniten uti lager tlllhörande denna period. Här representeras också den fossila urskogen, der man finner ett föreningsband emellan de kottbärande formationerne och palmer och ormbunkar, allt utfördt, liksom enkom för att bevara det åt den sednaste efterverlden, i den hårdaste kisel. Den arme Cockney, förvirrad af så många nya och oerhörda föremål, frågar kanske, huruvida man kan lita på dessa framställningars trovärdighet? Vetenskapen lär oas att vissa former alltid måste uppstå när vissa elementer verka på hvarandra; härigenom blir man iståndsatt att på ett temligen korrekt sätt ordna den koatiska perioden; naturen har för öfrigt lemnat oss så många fragmenter af sina första råa utkast, att det icke blir svårt att fylla deras brister, och ikläda dem de nödiga detaljerna. Geologen känner så noga till jordens anatomi, att han kan lägga lager på lager lika troget som de finnas inbundna uti naturens egen stora stenbok, samt med lätthet sammansätta de fossila djuroch växtfragmenter, hvilka ligga pressade mellan dess blad. Här kunna alla menniskor läsa ,predikningar i stenar-, utan att befara, att det de se, endast är fantasiens bländverk. Det var lika lätt för en Cuvier att efter en tand eller hof sammansätta Mastodontens jättelika skepnad, som för en bildhuggare att återställa den bristande lemmen på en Torso. Låtom oss nu betrakta hela utsigten nedifrån trädgården, sådan den kommer att blifva. Den leende, rikt planterade sluttningen med sina majestätiska trädgrupper och ståtliga fontäner, höjer sig omkring 200 fot tills den når den lägre terassen; ofvanför denna, efter ett mellanrum af 30 acres, indelade i blomsterpartier och ännu ståtligare fontäner, ser han den öfre tsrassen med en längd af 2000 fot, dess balustrad prydd med antika marmorstatyer, och fagaden hvilande på italienska hvalfbågar; och ännu högre upp krönes det hela af palatsets kristalldiadem. Under det han betraktar detta herrliga skådespel, höras slagen af ångmachinen, trädgårdens mäktiga hjerta, hvars outtröttliga arm drager upp vattnet genom den artesiska brunnen, från ett djup af 500 fot utur det ofantliga kalklagret hvarpå hela höjden hvilar. Vid hvarje slag tvingas vattnet upp ur djupet och in i den stora reservoiren på Sydenham-sidan, som har ett omfång af 150 fot och är 20 fot djup. Här drifver en annan ångmachin vattnet uppför kristalltornen in i reservoirerne på deras spets, en höjd af 230 fot, 900 fot öfver dess djupa bädd. Vid ett gifvet tecken, verkar plötsligt den oerhörda tryckningen. Från den stora, 2000 fot långa terassen, faller en silfver-frans ur delfinens gap in i den långa bassinen vid dess fot — central-fontänen skjuter upp till en höjd af 230 fot, — med sina 1000 strålar så inrättade att de bilda en beständigt rörlig pyramid, liknande ett glittrande arktiskt isberg; på alla håll ser man de klara silfverströmmarne dallra i luften, och på båda sidor om den stora hufvudgången bilda de nedstörtande floderna liksom långa trappor af glimmande ljus, för att sedan vildt rusa in uti sjön. Så stor blifva tryckningens kraft, att 2000 tons vatten drifvas hvarje minut genom trädgårdsanläggningens hela utsträckning. Vattenkonsterna i Versailles, hittills de vackraste i verlden, sättas sällan i rörelse, och påstås kosta 500 L st. hvarje gång; vid Sydenham blifva de 5 gånger större och spela femtio gånger om året. För att publiken lätt skall kunna draga fördel af alla dessa under, har direktionen gått i författning om att 3 nya jernvägar komma att föra ifrån London till , Folkets palats, der träner anlända och afgå hvar sjerdedels timma, mot en afgift af 1 sh. st., entrån till 23 inharälk nad ffanligtvia blamma nunna Hara