qvinnan utgöra ett litet kapital, som kan tjena dem till en god hjelp på den nya bana, sem de då beträda. Dessutom kan ägandet af en sparbanksbok ganska mycket bidraga att i unga sinnen väcka tankar på ordning samt framtida planer, hvaraf de sedan skörda frukt hela sitt lif igenom. Ur begge dessa synpunkter är det glädjande att finna, det de minderåriges andel i Stockholms sparbank är så betydlig, och det vore önskvärdt att föräldrar och målsmän i Götheborg, der förhållandet i detta afseende visar sig ganska ofördelaktigt, egnade någon större uppmärksamhet åt sina små skyddslingars intressen i detta fall. Att tjenstehjonsklassens ekonomiska ställning icke är så osördelaktig och att en stor del deribland tänker på framtiden, tyckes visa sig af de ganska talrika insättningarne från denna klass; deremot synes den egentliga arbetaren i Stockholm och Christiania vara mindre väl lottad i ekonomiskt hänseende, då ett så ringa antal af denna talrika klass kunnat i dessa städer afsätta några besparingar. Sannolikt torde väl äfven dryskenskap och oordentlighet hafva sin goda andel i orsaken härtill. I Paris är det företrädesvis arbetarne som göra insättuingar. Af de 35,652 nya sparbanksböcker till exempel, som 1842 utgåfvos i denna hufvudstad tillhörde icke mindre än 18,059 arbetare, 7,126 tjenstehjon, 3,015 minderäriga o. s. v. Anmärkningsvärdt är det ringa antal ståndspersoner, som i vårt land begagna sparbankerne. I Christiania, der man likväl, genom den i Norska bankafdelningen i samma stad öppnade depositrörelsen är i tillsalle att på annat sätt göra mindre kapitaler fruktbärande, utgöra ståndspersoner 73 procent af hela antalet insättare; men i Sverige, der man i saknad så väl af nyssnämnde rörelsegren som afinhemska fondpapper, knappt på annat sätt kan med säkerhet förränta mindre penningebelopp, tyckes man försmå denna utväg; och våra sparbanker begagnas, i Stockholm endast till 2,, och i Götheborg till 2,, procent af denna samhällsklass! I Parisersparbanken inträdde nyssnämnde år, 2295 tjenstemän såsom delegare, d. v. s. att en enda klass af ståndspersoner utgjorde 6 procent af hela antalet nya insättare. I Stockholm, hvarest år 1851 funnos 3,747 civile och militäre embetsmän, voro endast 174, eller 4,, procent deraf samt I procent af hela antalet depenenter, delägare i sparbanken. Af vida större vigt är emedlertid frågan om den betydliga skillnad, såväl i freqvence som depositionskapital, som till den Christianiska sparbankens förmån visar sig, vid en jemförelse emellan denna och de Svenska bankerne af samma art. Ar då Svensken icke lika sparsam, ordentlig och arbetsam som Norrmannen, eller finna skicklighet och flit icke sin lön äfven hos oss? Aro arbetstillfällen och försörjningsutvägar i våra städer mindre, än i Christiania? — Förf. vill icke tillåta sig ett bestämdt omdöme i detta fall, helst läsaren med skäl kunde fordra att finna ett sådant beledsagadt af en fullständig motivering, hvaruti sörf. för närvarande icke har tillfälle att ingå, och hvilken dessutom föga skulle lämpa sig för detta utkast; han vågar dock med stöd af fakta, och omdömen, till hvilka han för sin del, anser sig böra såtta förtrdende, uttala den öfvertygelse att våra landsmän i allmänhet äro mera arbetsamme och ihärdiga, men deremot mindre sparsamme än Norrmännen, samt att, ehuru vårt sädernesland af naturen äger långt större resurser till bergning och välstånd än Norge, den allmänna välmågan inom brödrariket likväl för närvarande är större än i Sverige. Och grunden härtill hafva vi förnämligast att söka i vår förvända tull-lagstift ning, hvilken tillåter Norrmännen att drifva en högst lönande transitohandel på Sverige, på samma gång den väsendtligt befrämjar deras frakthandel och sjöfart. Norige befinner sig härigenom i ett exeptionelt fördelaktigt förhållande, hvaraf få länder, om något, torde vara i åtnjutande. Ett litet bevis härpå lemnar, bland annat — för att återgå till vårt egentliga ämne — de stora depositionerne i Trondhjems sparbank — en stad, som genom sitt i sådant afseende fördelaktiga läge, utan tvifvel hemtar en betydlig vinst af importhandeln för Sveriges räkning. Det synes åtminstone annars oförklarligt, huru de 15,000 invånarne i denna stad kunna afsätta större besparingar, än de 100,000 invånare i Sveriges hufvudstad. Summan af de i Trondhjemska sparbanken 21 frus slät dananarada madal mnnoiek