Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1854, sida 1

var förtjust i henne. Kan ni gissa hvad han sade åt mig på sin bröllopsdag? — Troligtvis alt han hellre skulle velat hafva er till brud, om ni icke haft ett så grymt hjerta! svarade den smilande läkaren. Nej, tvärtom, han tog mig afsides och visade mig på afstånd i salongen en gammal, ful tjock gubbe med peruk och glasögon och sade: Sophia lilla, den der hedersgubben vill ha dig till hustru, han är hvarken ung, vacker eller rik; men så länge han lefver har han sin goda lön, och dör han, då får hans enka en hederlig pension, han är bokhållare i riksgäldskontoret. Kan ni tro att han var så gemen att vilja att jag skulle bli hokhällrska! Jag begriper icke huru en bokhållare någonsin vågar tänka på att få gifta sig med ett bättre fruntimmer, då han icke har någon bättre titel. Då jag framstälde för min svåger detta klara och tydliga förnuftsskäl hade han den gemenheten att säga: du är en toka. lilla Sophia, du är hvarken vacker eller rik och får gå ogift i alla dina dar, om du icke tar den förstkommande och när denne är en hederlig bokhållare, så borde du tacka Gud på dina bara knän! Så sade han den gemena menniskan; om det åtminstone hade varit en bokhållare i banken, men i riksgäldskontoret, det var fasaväckande. Och derföre un