Utrikes Nyheter. Det vigtigaste i de i går anlända utländska underrättelserna, är att en viss spänning åter uppstått emellan de båda tyska och de båda vestra stormakterna. Den vexel Fransmännens kejsare i sitt throntal drog på Österrikes allians har icke blifvit accepterad. Underrättelser från Konstantinopel af d. 25 Febr. förmäla, att österrikiska sändebudet Bruck meddelat Porten, att hans regering hade för afsigt att besätta Serbien för att undertrycka hvarje uppresningsförsök emot sultanens myndighet. Porten har, om icke rent af afböjt förslaget, låtit förstå, att den är föga angelägen om Österrikes hjelp. Att släppa Österrikarne in i Serbien synes Porten anse vara detsamma som att sätta bocken till trädgårdsmåstare. Den halfofficiella tidningen Constilutionel publicerar nu d. 10 en artikel, som synes förråda ett ministerielt ursprung, och uti hvilken det uttryckligen säges, att som Serbien, Bosnien och Herzegovina äro delar af turkiska riket, har Österrike ej någon rätt att besätta dessa landskap eller något af dem, utan att dertill hafva erhållit Portens samtycke. Företar Österrike ett sådant steg utan Portens samtycke, gör det sig liksom Ryssland skyldigt till samma angrepp på Turkiets oafhängighet och integritet. Det skulle, säger Const., föranleda en ny och allvarsam sörveckling i orientaliska frågan. . Nämnde artikel i Const. synes utvisa, att Österrikes ockupationsplaner icke allenast icke gillas af de vestra makterna, utan af dem betraktas med misstänksamma, om ej rent af fientliga blickar. I Paris ville man lugna sig dermed, att då för ögonblicket ännu inga oroligheter utbrutit i dessa provinser, Österrike liksom Ryssland ej skulle fullfölja sitt ockupationsprojekt. Der kände man dock ännu icke den notis, som d. 10 ingått i Wien, att orolighear utbrutit i Serbien. Narmare detaljer ännu obekanta. Kungen i Preussen har skickat 2:ne högtstäende personer, general Gröben och fursten af Hohenzollern-Sigmaringen, i hemliga uppdrag, den förre till London, den senare till Paris. Det troligaste torde vara, att de skola utverka erkännande af Preussens neutralitet och lemna förklaringar öfver Preussens senaste politik. Denna makt synes af England hafva hast lika estertryckliga påkanningar som Österrike af Frankrike att ansluta sig till de vestra makterna emot Ryssland, och dess hållning påstås senast hafva varit ännu tvetydigare än Österrikes. Franska Monitören har erhållit ett dekret