Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 mars 1854, sida 1

ÅLVINA. En slägtsägen af Nepomuk. (Forts. fr. N:o 63.) 8 Kapitlet. Den gröne i Dimman. Följande morgon var det en stark dimma i skogen, så att man icke såg många steg framför sig, de höga granarne stodo såsom insvepta i gråa mantlar och morgonens dager förmådde knappt genomtranga skyhvafvet. En liten gumma stretade ensam i dimman på en backe emellan afhuggna trädstammar och uppstaplade rishögar. Sjuttio års fasta och slap hade ristat djupa fåror uti det af väder och vind brynta ansigtet, en snäf, nätt kjortel betäckte de magraste lemmar, och hon skulle ansetts som en tiggerska, om icke hennes lintygsärmar varit så nya och rena, oaktadt deras oblekta grofhet. Det var aldeles tyst i hela skogstrakten, ingen vind rörde sig, ännu slog ingen sogel. Den gamla gumman var tidigare ute än skogens yngsta innevånare.