ALLW — — — —— rågåker frodigt grön, mer än vanligt der i orten. — Är det är räg? frågade vandraren. — Nej, gunäs; den der rägen stär mig bara till förargelse inpå näsan, det är grannens derborta på andra sidan. — Det är bästa jorden i socknen, tror jag. — Så, ni vet det? — Hör ni Nils, fortsatte vandraren och stadnade, ni skulle väl gerna vilja rå om det här åkerstycket, ängen derpå, och skogsbacken sedan, som är er grannes. — Vore dum annars. — Rår ni om er gård sjelf? — Har väl köpt den der biten, det är en fjerndel. — Hvad skulle ni vilja gifva mig om jag kunde skaffa er alltsammans, den vackra åkern, den frodiga ängen och den der ännu icke nedhuggna skogsdungen? — Kan ni trolla då? Jo vackert, ni skulle icke då vara så trasig. Det ni talar om har i alla tider tillhört granngården. — Hvad tror du det skulle inbringa det der allt? — Åh, låt mig se, åkern kan väl ge sina tio tunnor i goda år. — Skulle ni vilja je mig husrum och kost