Lina X. Ack, hvad hon var söt, en liten qvick unge, med brinnande bruna ögon och femti tusen hanko. Att hon skulle låta knipa bort sig af en köpman. Det kan jag aldrig förlåta henne, Om det ändå varit en notarie som jag. Men hvad är det värdt att tänka på henne, hon var ändå blott som en halfbutelj portvin emot en helbutelj champagne, jemförd med fröken Alvina. Jag måste ha den flickan, men för att lyckas deri, skall jag skaffa undan baronen; men på hvad sätt? Skaffa honom någon chikanös procsss på halsen, det vore latt, men det dröjer så länge. Långsamheten i våra rättegångsformer, som är så förträfflig, när man kan förtjena någonting derpå, är ganska förarglig när man har brådtom att vinna ett ändamål! Emellertid hade de begge tankfulla herrarna närmat sig till hvarandra, utan att märka hvarandra. — Men icke allenast baronen, fortfor doktorn, utan den der näsvisa lymmeln notarien måste ur vägen! — Men icke allenast baronen, fortfor å sin sida notarien, utan också den der glåmiga doktorn måste ur vägen! Puff! De begge tänkarne stötte plötsligt ihop midt på gången, det röda hufvudet slog emot det svarta, och begge studsade tillbaka