skulle ock vara Pommerinkare för att väcka en slik proposition!) Pröfningsutskottet hade föreslagit att lägga Bätowarnes petition till handlingarne, men prygelstrasset fann en försvarare i hr v. Gerlach och några af hans själasränder på yttersta högran. Sedan äfven justitsministern talat emot det en civiliserad nation ovärdiga prygelstraffet, antogs utskottets andragande med 188 röster emot 47. FRANKRIKE. Furstinnan Liewen, hjeltinnan i den liga af spioner och intriganter, som verkar för Rysslands planer i utlandet, hade icke väl från Paris ankommit till Brässel, innan hon sökte vinna de derstädes sig uppehållande landsflyktige franska generalerna Changarnier, Bedeau och Lamoriciere. Hon lät dem veta, att de alltid vore välkomna gäster i hennes hus. Men de svarade alla 3, såsom det egnar och anstår ärans män, att, ehuru de stodo i ett fientligt förhållande till Frankrikes nuvarande regering, voro de derför likafullt fransmän och franska soldater och kunde icke besöka någon ryss, så länge Frankrike hade krig med Ryssland, emedan Frankrikes fiender alltid äfven voro deras. Hvilken skillnad emellan dessa generalers beteende och den gamla legitimistiska adelspartiet tillhörande markis de Castelbajacs, hvilken ur czarens händer emottog en med en hög pension förbunden orden i det ögonblick han lemnade denne monark såsom Frankrikes förklarade fiende! Marskalk St. Arnaud skall, enligt hvad det berättas, icke allenast föra högsta befålet öfver de hjelptrupper de begge vestra makterna skicka till Turkiet, utan äfven fungera som Frankrikes ambassadör i Turkiet i stället för general Baraguay d Hilliers, som skall rapelleras. TURKIET. Det har nu ofsicielt bekräftats, att det af de grekiske upproriske hotade Prevesa från sjösidan fått engelsk och fransk undsättning. De begge vestra makterna understödja Porten att undertrycka upproret, hvaremot de å andra sidan nödga Porten att lemna sina kristne och judiske undersåter de samma eller i det närmaste de samma rättigheter, som mohamedanerna åtnjuta. Det synes som om all den medverkan, som de vestra makterna hafva att förvänta af Österrike, skulle bestå deri, att denna makt går i borgen för lugnets upprätthållande i de turkiska provinser, som bebos af sydslaviska folkstammar. Guyon är icke högste befälhafvare för armen i Asien, utan chef för generalstaben, i hvilken älven tvenne utmärkta polska officerare utnämnts till medlemmar. , RYSSLAND. Ryska tidningar innehålla söljande utdrag ur ett bref från en prelat i Grusien, Isidor, till Filaret, metropolitan i Mo skau: eGeneral Bagration-Monchransky, som utmärkt sig mycket i den senaste kampen emot Turkarne, har berättat mig en märkvärdig tilldragelse, som jag med nöje meddelar ers helighet. De i slagtningen tillfångatagna Turkar hafva öppet omtalat, att de i den hetaste striden, och under det hela ryska styrkan var invecklad deri, sett Guds heliga moder nedstiga från himlen, med en fana i handen och åtföljd af två krigare. Det ljus, som utstrålade från henne, var så glänsande som solen, och ögat kunde icke uthärda glansen. Denna syn väckte sådan skräck i turkarnes leder, att de grepo till flykten och förlorade slagtningen. De af försynen gynnade Ryssarna hafva icke sett synen, det är främlingar och fiender som intyga densamma. Turkarna försäkra, att i deras arm hvar man med bäfvan sett synen och är öfvertygad derom, men att anförarne vid dödsstraff förbjudit att omtala den, utan förhemliga den. Ryska officerarne hafva lyckönskat öfverbefälhafvaren till denna lysande seger, men de prisa Gud som gifvit oss seger öfver de af fanatism sporrade musulmännen. Fiendernas antal var så stort, att för menniskor att döma, deras besegrande var omöjligt. Många bref från armåen förkunna, att efter detta underverk ett stort antal Turkar blifvit kristna och låtit döpa sig. De hafva beseglat sin tro med sin död. Det vore en skam för oss att af fruktan för Europa förborga sådana händelser. Det är önskvärdt att alla ryska tidningar bland det rättrogna folket sprida underrättelsen om himladrottningens uppenbarelse i början af ett troskrig. En hvar af vårt folk skall veta, att Gud är för oss, att ingen kan vara emot oss och att Gud skall inför sina englar blygas för dem, som vägra att bekänna hans namn inför menniskorna.. Hvad skall man tänka om en styrelse, som 2—— oo Han . etal! tänlta AA i Pommern om prygelstrafets återinförande. (Det —— 2— — — —