Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 mars 1854, sida 2

bli genast friska, andra gifva blott souvenirer, särdeles fruntimmerna, jag har nu en hel samling med utsydda kuddar och jagtväskor, sastän jag aldrig jagar. Få äro de som förstå att en läkare behöfver gula långschalar. Visst har jag gjort flera underkurer, ja, så underliga att jag icke begriper dem sjelf; men ändå har jag icke fått kredit hos sådana sjuka, som ha råd att betala hederligt. Derföre är det bäst, min kära Benjamin Sabin, att du ser dig om efter något bättre — ja något beqvämare lefnadsyrke finnes likväl icke än att vara en rik hustrus man. Med den planen kom jag till Stockholm, men hittills ha alla mina försök blifvit tillintetgjorda. Mitt uttrycksfulla utseende, mina svarta polissonger, min vårdade drägt, till och med min gigg och min negerbetjent hafva ännu icke gjort intryck på annat än antingen vackra och fattiga, eller rika och fula qvinnor. Jag föresatte mig att endast promovera en ung skönhet, infattad i juveler, till doktorinna Sabin, men ingen har velat. Hvilken förlust ha de icke gjort, dessa sköna grosshandlardöttrar, som icke begagnat det präktiga tillfälle jag erbjudit dem! (Forts.)