landiga ort. Skulle jag fästa mig vid en man, så skulle han dela mina tillgångar och kanske hindra mig att följa min mors föredöme, och jag skulle komma i en svår strid emellan en man, som jag måste lyda, och mitt hjerta, som vill likna min mors. — Min ädla, älskade flicka, du uttalar icke annat än mina egna önskningar, men en tid kan komma, då du känner annorlunda än nu. — Aldrig, goda mamma. — Du är nu qvinna, mitt barn, och en qvinna är dömd att lyda sin skapares vilja; han kan ingisva dig sådana känslor, hvarom du ännu icke har någon erfarenhet. — Ske då Guds vilja. — Emellertid vill jag icke längre utsätta dig för faran af en fullkomlig obekantskap med männerna, såsom hittills. Jag kunde falla ifrån och du blifva ett offer derför. Den verldsersarna qvinnan bedrages icke så lätt som den i enslighet uppfostrade. Utan att jag sökt anledning, har jag nu fått, att vidga din synkrets i afseende på mankönet. Jag är öfvertygad att du genom att lära känna några män, af de vanligaste slagen, skall lättare lära dig att försaka äktenskapet, eller åtminstone att vara försigtig, om ditt hjerta en gång blir antastadt af kärlek.