Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 mars 1854, sida 1

icke låg hos mig, under min hufvudkudde, den förtjusande Sir Walter. — Och han kunde bedraga er? — Ja, han mördade ju min bästa vän, lord Leicesters tjusande älskarinna på det ohyggliga slottet Kenilworth, sedan har jag aldrig kunnat tåla Sir Walter. — Hvem vann sedan edra sympathier? — Ack, många, men jag fästade mig särdeles vid en ädel svensk, som skref första delen till ett arbete kalladt Thord Bonde. Men han bedrog mig grufligt, det kom ingen mera del ut. Om han fullbordat sitt verk, så hade jag säkert blifvit hans för alltid. — Ån sedan? — Sedan hängaf jag mig åt Eugene Sue, men olyckligtvis fick jag snart veta att han är jude, och då kunde icke min religiösa öfvertygelse förlika sig med min kärlek. Jag måste försaka honom, fastän med tårar. — Och nu? . I — Nu älskar jag en man, som aldrig haft sin like i verlden; en författare, som känner alla tidehvarfs seder, alla menniskors lidelser, och förstår att flytta sina läsare ur detta plågsamma närvarande till ett annat, högre själs lif, hvarur man skådar ned, som en skyddsengel på den usla jorden. — Och denne är?