4 Kapitlet. Den underbara doktorn. Mer än tjugo år innan detta tremannamöte försiggick på en gästgilvaregård i det östligare Småland bodde en broder och trenne systrar i Stockholm, barn af ett kollegiiråd, som lefvat godt, gifvit dem en efter tidens åsigter lysande uppfostran, men fallit ifrån och lemnat dem i fattigdom. Modren hade dött ett par år förut. Den äldsta systern Sophia, som längst åtnjutit undervisning, hade de mesta kunskaperna och fick derföre genast plats som barnlärarinna i ett förnämt hus. Den andra systern Anna, en from och tillbakadragen varelse, hörde illa och kunde derföre icke få någon plats. De begge äldre hade intet utseende, men den yngsta Ulrika var utmärkt vacker; hon blef också snart gift med en ung man af börd, baron Gustaf Y., men utan förmögenhet. Sonen, som var äldst af syskonen, var redan anstäld på ett grosshandelskontor, men då han mot förmodan ingenting fick ärfva efter sin far, ansåg han sig icke kunna komma till oberoende i Stockholm, utan begaf sig ut till Nordamerika. Ulrikas man var en hederiig, älskvärd, allmänt omtyckt officer; men svag och lättsinnig förstorde han snart sin lilla förmögenhet, nöd