Malmö nya Handels-och Sjöfartstidning har nu åter börjat utgifvas. I en adress till prenumeranterna redogör utgifvaren, ehuru på ett något mystiskt sätt, för orsakerna till det i utgifvandet inträffade afbrottet. Så anfsöres t. ex. att sedan tidningens prenumerantantal stigit till öfver 500 och tillfölje deraf en mängd annonser började deri inslyta, en kupp var nödvändig för att tillintetgöra en frisinnad tidning Åc. Utgifvaren uttalar sin förhoppning, att något afbrott ej vidare skall inträffa samt att publiken ej skall låta afskräcka sig från att prenumerera på hans tidning vid nästa qvartals ingång. Vi hafva emottagit ett n:o af Jönköpings Tidning, som utdelas åt Jönköpingsbladets prenumeranter intill dess det sistnämnda bladets utgifvare, herr Strehlenert, åter hinner ordna sina affärer efter den härjande eldsvåda, som d. 1 dennes lade hans boktryckeri i aska. Hr S. hoppas, enligt tillkännagifvende i nämnde n:o af J. T. att afbrottet i utgifvandet af J. B. ej skall blifva långvarigt. — Efter merbemälte tidning meddela vi i sammandrag nedanskrifna notiser rörande den timade eldsvådan: Sistl. Onsdag, den 1 d:s, kl. 11—12 på dagen, yppades eld uti den vid jernbron belägna s. d. Sandwallska gården, och tilltog med sådan häftighet, att huset redan stod i ljusan låga innan folk kunde genom brandsignaler blifva underrättade om faran och skynda till hjelp. Elden hade, troligen genom någon ovarsamhet, uppkommit uti hr Norlings tapetfabrik inne på gården i nämnde hus, der en mängd brännbara ämnen, bestående af dels tapeter och dels ett större papperslager samt tryckta exemplar, tillhörande hr boktryckaren Strehlenert, gåfvo frisk näring åt det härjande elementet. Emedan vinden kom temligen stark från vester och således till all olycka låg nästan utefter den s. k. Storsjöraden, tog branden inom kort tid öfverhand, så att 2 å 3 gårdar brunno på samma gång; de smala gränderna kunde ej uppehålla lågorna i deras framfart och tvenne försök som man gjorde att bereda sig bättre utrymme för släckningsarbetet, genom att i förväg undanskaffa byggnader, hann man ej fullborda, innan de halft nedrifna husen redan voro antända; ty elden gick för fort fram i bakgårdarne vid Storsjön, och spriddes der med en förskräcklig ha stighet i foderskullar, vedbodar 0. d. Emellertid afstod man ej med dessa försök: något före skymningen nedresvos uthusen på enkefru Schönborgs gårdstomt, hvarigenom man tillsammans med gränden till Wahlströmska huset sick ett temligen bredt mellanrum; men åsynen af läågornas rasande framfart, de nedfallande bränderna och den störtskur af gnistor, som böljade framåt öfver husen, lemnade äfven här ringa förhoppning att sätta en gräns för förödelsen. Lyckligtvis saktade sig dock vinden så småningom och vände sig något mera till sydlig; genom ett ihärdigt arbete med sprutorna och genom att spika våta hudar på gafveln till Schönborgska huset, lyckades man nu, vid kl. 3 Aå 4 på Thorsdags morgon att hämma eldens vidare framfart, sedan hela Siorsjöraden från sistnämnde hus till kanalen, tillsammans 16 gårdar, totalt lagts i aska, med undantag af Sahlströmska huset, hvaraf endast yttre stommen qvarstår; utom detta, som var af tegel, voro alla de öfriga husen af träd. Annu i går (den 3 dennes) sysselsatte man sig med att släcka elden i de rykande ruinerna och nedbryta den skog af skorstenar, hvilka stå som hemska grafvårdar öfver så många menniskors timliga förhoppningar, som blifvit tillintetgjorda. I allmänhet äro dock de brandskade lyckligtvis i bergade omständigheter; men ehuru den mesta egendomen var försäkrad i Ständernas allmänna och lösöre-brandstodsbolag, komma de naturligtvis alltid att göra mer eller mindre kännbara förluster, likasom de längre fram på gatan boende, hvilka fått en mängd saker förderfvade då de utrymde sina boningar af fruktan för den annalkande faran. Ibland de brandskadade äro boktryckaren Strehlenert, af hvars dyrbara och utmärkt väl inrättade tryckeri icke det ringaste stod att rädda, samt icke mindre än 6 köpmän, som alla hade ganska betydliga lager af sill, salt, spanmål, vin, bränvin och andra varor, hvaraf dock en betydlig del räddades, hvilket äfven var fallet med de öfrige brandskadades lösegendom, med undantag af deras, som bedde i den gård, der elden först utbröt och gården näst derintill. — Någon tillförlitlig berättelse om eldens uppkomst eger man ännu icke; en blifvande domstolsundersökning torde väl komma att lemna närmare upplysning derom. Liket efter den i början af sistlidne November månad försvunne hofmarskalken Leijonmark, påträffades vid middagstiden den 1:ste dennes i sjön utanför Kanonierkasernen på Skeppsholmen i hufvudstaden. Liket var nästan fullkomligt oigenkänligt, men å fingrarne funnos qvar 3:ne guldringar, hvaribland en med den aflidnes graverade vapen. Det förmodas att den gamle sjuklige mannen, gripen afsvindel, hvaraf han i lifstiden ofta var besvärad, fallit i vattnet och på så sätt omkommit. Den i dag väntade snällposten från Stockholm är ännu, då tidningen lägges i pressen, icke kommen oss tillhanda. — ——