ÅLVIN4A. En slägtsägen af Nepomuk. (Forts. fr. N:o 53.) — Blott en mil? frågade den brunhårige med förstorade ögon, jag har också blott en mil fram. Skulle vi kanske stöta tillsammans der? det vore väl, ty jag kunde komma i behof af din juridiska skicklighet. — Jag skall till Stora Ekeby! svarade den rödhårige med en orolig blick. — Hvad för slag? jag skall också dit. Hvad har du för bekantskap med friherrinnan? — En gammal, min vän, jag är hennes ombud i rättegångsväg, och har varit der förut ett par gånger, under de sista åren. Det är egentligen hennes saker, som skaffat mig förtroende i dylik väg. Gumman är mycket rik och har många jern i elden. — Jag är visserligen slägt med henne på långt håll, men har aldrig sett henne. — Således ej heller fröken Alvina? — Nej, min heders bror. Men det är just för hennes skull jag reser dit. En gemensam