Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 mars 1854, sida 1

ÅLVINA. En slägtsågen af Nepomuk. (Forts. fr. N:o 52.) Men hvad skulle han nu göra? Han hade hört jägmästarens förskräckliga anklagelse, han insåg att han nu af sin far, af sin slägt var ansedd som tjuf, och säkert hade skottet träffat jägmästaren, han var således äfven mördare. Det må nu vara huru som helst, tänkte han, så är det säkrast att jag genast reser utomlands, så får jag höra huru stor min olycka är, och kan sedan fritt bestämma mig hvad jag skall göra. Han ville skicka hem Petter Jönsson med hästen, men denne vågade icke, bara för gasten, utan bad honom att få följa med, om det också vore till verldens ända. Håkan som kände honom sedan barndomen såsom sin tillgisne, beslöt att taga honom med sig. Hästen måste likväl qvarlemnas. De soro natt och dag med gästgilvareskjuts och hunno snart till närmaste sjöstad, der fanns