Ne 777 Utrikes Nyheter. De senaste underrättelserna på ordinarie väg från de sornamsta hufvudstäderna äro af söljande data: Paris d. 23, London d. 22, Hamburg och Berlin d. 24, S:t Petersburg d. 14 och Konstantinopel d. 13 Febr. Från London har man telegrafdepescher af d. 23 och från Paris al d. 24 förra månaden. Man sysselsätter sig fortfarande mycket med den hållning som Österrike förmodas vara på väg att intaga i orientaliska frågan. Af fruktan, att de af Ryssland anstiftade upproriska rörelserna ibland Turkiets kristna befolkning skola vidare utbreda sig och smitta den slaviska befolkningen i dess egna gränsprovinser, skall Österrike verkligen vara betänkt på att närma sig de vestra makterna. De påkänningar det i detta hänseende haft från Frankrike torde icke hafva varit utan verkan. Det förut omförmälta manifestet i franska monitören förklarar, att om Frankrikes och Österrikes fanor förenas i Orienten, franska regeringen icke skulle tåla att man sökte att skilja dem vid Alperna. Denna fras kan innebära så väl en försäkran från Frankrikes sida att skydda Österrike emot revolutionära rörelser i Italien, om nämnda makt gör gemensam sak med de vestra makterna emot Ryssland, som en hotelse att Österrike kommer att prisgifvas åt dessa rörelser, om det icke tager detta parti. J. des Debats går så långt att påstå, att Österrike skulle vara benäget att underteckna alliansen emellan England, Frankrike och Turkiet. Enligt hvad som från Wien skrifves till LE Indep. belge skall Österrikes afsigt vara att upprätthålla sin neutralitet ännu någon tid, men besätta Serbien, Albanien och Bosnien, för att undertrycka de revolutionära rörelser som skulle kunna försökas i dessa landskap. Toge sakerna en allvarsammare karakter, skulle det sorena sig med de vestra makterna. Deremot bedyrar 7. du Francf. på det högtidligaste, att det är Österrikes assigt, att iakttaga den strängaste neutralitet. Telegrafen förmälte, att berörde manifest tillika förklarade, att Frankrike icke skulle tillstädja något angrepp på Turkiet. Egentligen har detta ställe i manifestet den lydelse, att Frankrike i det ögonblick, som det rustar sig till försvaret af Turkiets integritet, icke skall tåla, att denna integritet hotas genom de oroligheter, som kunna väckas af den revolutionära andan i Grekland. Denna förklaring är ett svar på uppresningen i Epirus och berättigar till det antagandet att de franska hjelptrupperna komma att användas till dämpandet af denna uppresning. Då England och Frankrike hittills alltid varit enige i alla åtgärder rörande Turkiet, så antager säkerligen England samma politik gent emot de upproriska rörelserna i Turkiets grekiska provinser. Man har alltså allt skäl att anse för ogrundadt det ryktet, att turkiska ministern i London på sin förfrågan hos engelska regeringen, om den var villig att bistå Turkiet emot insurgenterna, erhållit ett afslående svar. Dessa upproriska rörelser antaga en allt mera hotande karakter. Staden Artahade fallit i de upproriskes händer, men den turkiska besättningen höll sig ännu i citadellet. De senaste underrättelserna från Athen af den 16 Febr. förmäla, att upproret i Epirus är i tilltagande. Studenter och en mängd andra frivillige från konungariket Grekland hafva anslutit sig till de upproriske, som redan skola räkna en styrka af 8000 man. Besättningen i staden Chalkis på ön Negropont har afvikit med fångarne, för att förena sig