Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 februari 1854, sida 1

är nog, det är för mycket; här är icke mer fråga om prat ... du har fört hit den lilla: jag mottager henne. Han hade lutat sig ned mot Francine, tog henne på armen och bar henne upp på det rum. som Genevieve fordom bebott. Han tog sjelf de genomvåta kläderna af barnet och. lade henne i Michels gamla vagga. Fadren, som följt dem, stannade vid dörren med ett uttryck af innerlig tacksamhet, som icke kan återges med ord. Forot då Dorot vände sig om, fattade han en af hans händer och tryckte den tyst. Sergeanten, som ville förekomma ett rörande upptrade, började tala med honom om Sättet att fördölja. huru den lilla slickan ombytt vistelseort. Det var tillräckligt, om man icke komme att upptacka hennes frånvaro från Treberon; hvad hennes närvaro på de dödas ö angick, så skulle den icke väcka någon misstanka, ty skyldtvakten, som stod på post vid kruttornet, och som kunde hafva förundrat sig öfver denna tillökning i uppsyningsmannens familj, skulle just aflösas dagen derpå. Ropars, som nu kände sig lugnad i detta afseende, öfverenskom derpå med sin vän om vissa signaler, på det att hvar och en af dem skulle kunna få underrättelser från den närliggande ön. Genom att upprepa dem flera