Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 februari 1854, sida 1

observerande af ryska flottans rörelser i sv. ha vet qvarlemnade signalskepp, ännu den 30 Ja nuari ligo samlade på ankarplatsen vid Beikos Notisen att en division beledsagat en ny tur kisk konvoj af trupper och krigsförråd till Ba tum lär hafva varit förhastat. Denna konvo var, enligt hvad flera skrifvelser från Konstan tinopel sörmala, ännu den 30 Januari icke kla till afgång. Den sades dock skola utlöpa en a de första dagarne i Februari, under eskort a 3 sranska och 3 engelska ångare. Den berät tas medföra 7500 man trupper. Före sin åter komst till Beikos, som motiveras genom den fö seglatsen farliga årstiden, skola amiral. hafva för vissat sig om att svarta hafvet var fritt från ryska kryssare. Från Varna skrifves till Times under d 20 Januari, att före flottornas inlöpande i svar. tta hafvet ryska krigsskepp jemnt och ständig I kryssade vid kusten dorstades, men sedan full komligt försvunnit. Hvar ryska flottan nu egentligen uppehåller sig är icke rigtigt klart. En ligt Ost. P. ligger den till största delen i Se. bastopol (der älven det som sjunket ansedda linieskeppet Rostilav befinner sig under repa: ration) och längs ryska kusten. Men hva är då återstoden? Ett rykte påstår, att ryska kryssare visat sig på höjden af Batum. Detta rykte torde ej vara så alldeles utan grund. Det aldre ryktet, att en rysk eskader befann sig i dessa larvalten just i samma vesva som de förenade flottorna inlöpte i svarta hafvet har nu besannat sig. Den tialsofslciella J. de Conslanlinople lörmaler nemligen, att 5 ryska ångkorvetter den 6 Januari företogo ett anfall på det af Turkarne från Ryssarne eröfrade fastet St. Nikosai, hvilket dock blef tappert alslaget af den turkiska besättningen. Märkvärdigt, att amiralerna icke togo någon vidare notis om denna tilldragelse och sökte hinna fatt denna ryska eskader för att tillbakavisa den till Sebastopol. Mojligtvis får denna underlåtenhet lörklaras derigenom, att St. Nikolai icke ligger på turkiska kustgebitet. Innehållet af de skärpta instruktioner, som den 4 med Caradoc alvått från Marseille till amiralerna, är ännu en gåta. Ett rykte vill veta, alt de ålägga amiralerna alt innestänga hela ryska flottan i Sebastopol. Enligt ungerska tidningar skall dock redan ryska amira itetet i Sebastopol af sranska och engelska amiralerna sält sig löreligdt en tid af 15 dygn, inom hvilken svarla hafvet skall vara fullkomligt utrymdt af ryska krigsfartyg. J. des bebats berättar, att det verkligen lyckats de engelska officerare ombord å Retribution att taga en plan öfver Sebastopol; — den skall till och med halva blilvit oslentliggjord i Konstantinopel och redaktionen af J. acs Dehals sjelf hafva bekommit en kopia af densamma. J. de Cons antinople innehåller talrika segerposter från DO au. En fyra spalter lång, utsorlig beskrisamg på slaginingen vid Celate är den förnämsta. Pa denna beskrilmng följer en lista på de af fältmarskalken Omer Pascha, dels genom hederssablar, dels genom andra skä ker belönade officerare, hvilka utmärkt sig i sagtningen. Dessutom innehåller det halfofsiciella bladet närmare underrättelser om de ölriga, älven redan bekanta smarre framgångar Turkarne tillkämpat sig vid Donau, såsom inlagandet af Turnu och Zemnitza. Hvad vi icke sörut omnämnt och som inhemtas af berättelserr a i besagde tidning, är att Turkarne d. 12 Jan. fördrifvit Ryssarne från den emellan Matschin och Galacz belägna ön Jalusa, hvarvid dessa förlorade 150 man. J. de Constant. omnämner icke med ett enda ord Omer Paschas sjukdom. Denna synes följaktligen icke halva varit af någon svårare beskaffenhet. Enligt en depesch till Times från Varna af d. 20 Januari var då den turkiske fältherren redan återstäld. I samma depesch förmäles, att en wallachisk general, 2 eller 3 amerikanska och flera franska och