moda; han tror snarare motsatsen. Härmed må nu vara huru som helst, så synes dock den hastiga öf verblick af bräånvins-försattningarnes historia, som här blifvit. meddelad, ljusligen ådagalägga det fullkomliga misslyckandet af: 1. Alla försök, att med ens tillintetgöra husbehofsbränningen, vare sig omedelbarligen genom förbud, eler medelbarligen genom hög skatt på denna rörelse. Alla försök, att genom hög skatt och accis göra branvinet dyrt för någon länere tid. 3. Kronans försök, att bränna för egen räkning, vare sig omedelbarligen, eller genom rättighetens utarrendering. Deremot har en någorlunda fri täflan mellan stora, medelstora och små brännerier verkat en högst betydlig miuskning i de små bannornas antal, utan ala vålasamma brytningar. För en undersökning om de verkningar, som en fri, eller inskränkt och härdt tryckt bränvinsbränning haft på Sveriges jordbruk, torde nedanstående jemförande tabell kunna lemna någon ledning. Brånvin -brånnings-förl Spanmåls-införsel. faltningar. Emellan 1756 och 1776 Enligt Forssells statistik omvexlade sörbud och tilinfördes till Sverige imelläten bränvinsbränning olan år 1758 och 1776 årupphörlist och alstrade ligen 315,000 t:r spanmål. mycken osäkerhet. Ifrån och med 1776 till Imellan 1777 och 1790 1788 var kronobrännerierårlig införsel af 640,000 nas tid, höga bränvinspris t:r säd. och totalt förbud för enskilda att bränna bränvin. Ifrån och med 1788 och Imellan 1791 och 1802 till medlet af 1800: Utårlig införsel af 366,000 arrendering af husbehofs t:r säd. bränningen, dock under många tryckande inskränkningar. Ifrån år 1800 och till Imellan 1810 och 1816 nära slutet af 1815: Friårlig införsel af 233,000 gifven bränvinsbränning, t:r säd. dock med förbud mot god redskap. Ifrån och med år 1816 Imellan år 1815 och 1830 till medlet af 1830: Friingen införsel af spanmål, gifven bränvinsbränning utom i missväxtår; dermed 3 la slags redskap emot börjad utförsel af och 2 90-kannors pannor. spanmål. Meningen är ej att sätta dessa företeelser i förhållande till hvarandra, såsom orsak och verkan, lika litet som att försvara bränvinsbränningens nytta för landtbruket på det hela taget, men hon har, under vissa förhållanden, verkat säsom en sporre, som drifvit hästen framåt, utan att gifva honom foder. På de senare åren har, såsom kändt är, den fria taflan imellan tillverkarne af bränvin verkat derhän, att de små bränvinspannorna äro i starkt aftagande. Detta synes ock vara den naturliga vägen till det bättre. Matte ej genom illa beräknade atgärder de aftynande småpannorna åter kallas till lif igen! Vi besiuna oss nu i en sällsam period. Missväxt på såd och potäter, felslagen foderskörd, genom koleraspärrningen aforurna kommunikationer, samt slutligen hotande utsigter för fredens bestånd, alla dessa omständigheter hafva alstrat ett sjukdomstillstånd i statskroppen, som alla känna, och efter hvars orsak och botemedel alla forska. Den allmännaste meningen synes vara den, att sjukdomens orsak ligger i den öfverflödiga bränvinsproduktionen, och botemedlet är till finnandes i en hög skatt på denna vara. I denna ande har nästan hela svenska folket med petitioner vändt sig till sin regering. Skulle nu oceså detta förmenande innebära ett misstag, så har dock regeringen i vår tanke handlat vist, da hon lyssnat till nationens högt uttalade önskan, utan att uteslutande gynna något af de båda partier, hvilka väl vilja minska bränvinsproduktionen, men af hvilka det ena vill göra det på fabriksbränningens och det andra på husbehofsbrännangens bekostnad. Att hög skatt på bränvinet skall minska förbrukningen kan vara möjligt, ull och med sannolikt; men göres han alltför hög, så framkallar han blott lönbränning och lurendrejeri. Ett vida säkrare, fast långsammare medel har uppfostran visat sig vara. År 1742 förbrukade i England en folkmängd af 6 millioner icke mindre än 19,000,000 gallons bränvin, eller 3; gallons på hvarje person. Ett hundrade år senare förtärdes detta icke ens utan att först ha lÅåfif länge krön L— ÄEÄEU— ii iii — JR a ma In — — — — — — 72Ä im 1 Om -r — — — — — — — In — —