sådane förändringar uti tullstadganderne, som af andra åtgärder äro mera oberoende, vill K. Maj:t likväl derjemte till Rikets Ständer öfverlemna att äfven för sådana varor, som åro till införsel förbjudna, uppgifva de eventuella tull-satser, hvilka Rikets Ständer skulle anse lämpliga, i händelse K. Maj:t, genom inträffande omständigheter, funne sig föranlåten att, för beredande af väsendtliga fördelar för landet i det hela eller för någon särskild näringsgren, antingen såsom följd af handelstraktat med främmande makt, eller eljest borttaga en eller annan förbudsbestämmelse. Zeträffande sådane förnödenheter, som ingå uti de för hvar och en dagliga behofven, anser K. Maj:t att införseltullen på koksalt ej böra öfverstiga 18 sk. per tunna; att införseltullen på smör bör nedsättas från 1 rdr 16 sk. per Ls. till 1 rdr; att införseltullen på ost bör nedsättas från 1 rdr 12 sk. per L till 1 rdr; att införseltullen på kött, saltadt, bör bestämmas till 8 sk. per LfZ. och på kött, alla andra slag till 20 sk. per LIö. att införseltullen på ätticka bör nedsättas från 6 sk. per kanna till 2 sk. 8 råt:; att införseltullen på ved ej bör utgöra mera än för ek och bok 18 sk. per famn, för björk 12 sk. samt för andra slag 8 sk. Bland de rudimaterier, som införtullas under rubriken hudar och skinn, förekommer våtsaltade hudar, å hvilka införseltullen, i anseende till deras större vigt men i öfrigt goda beskaffenhet, synes böra nedsättas till 8 sk. pr f Den nedsättning uti införseltullen för af Svensk man från utrikes ort inköpt fartyg, hvilken K. Maj:t den 11 nästl. Juni beslöt, afser en öfvergång till ytterligare minskning af de afgifter, hvilka utgjort hinder för sådane inköp, — en åtgärd, som för våra skeppsvarf icke kan blifva menlig, enär erfarenheten visat att till och med detta år 46 st. Svenska fartyg af sammanlagdt 3926 lästers drägtighet blifvit tili utlänningen försålde. Närvarande förhållanden uti andra länder och andra verldsdelar hafva uppdrifvit frakterne till en förut osedd höjd, hvarigenom utförseln af våra tyngre och i förhållande dertill mindre värdefulla varor är försvårad, så att en betydlig del deraf qvarligger uti våra bamnar öfver vintern. Våra skeppsvarf medhinna ej att bygga fartyg nog skyndsamt eller i tillräcklig mängd för att fylla bristen; och har K. Maj:t af dessa skäl funnit sig åter böra fästa uppmärksamheten på detta angelägna ämne. K. Maj:t, som ej anser nedsättningen uti afgifter böra utsträckas till jernfartyg eller ångfartyg, föreslår, att tullafgifterne vid införsel af fartyg af trä utaf 50 lästers drägtighet eller derutöfver, seglande med tillbehör, från utlänning af avensk man inköpt, må blifva 5 procent af bevisliga försäljningspriset, styrkt genom auktionsprotokoll eller vederbörligt embetsbetyg. Tillbehören, hvilka ej må öfver-tiga behofvet efter fartygets byggnad, äro så länge de förblifva uti samma fartygs bruk, icke underkastade vidare tullbebandling; Fartyg under 50 läster må på enahanda vilkor få införas mot afgift af 10 procent; Fartyg och båtar, alla andra, må bibehållas vid nuvarande afgift 25 procent; Bland skeppsinventarier hafva kettingar numera blifvit en af de vigtigare delarne och ehuruväl tillverkning deraf eger rum inom Riket, så är denna tillverkning likväl ej tillräcklig för hela vår handelsflotta, hvarföre fartygen till stor del dermed förses på utrikes platser. K. Maj:t anser nedsättning af tullafgifterne å alla dimensioner under 18 tum böra ske till 2 rdr per ekeppund, så mycket mindre dervid befarande någon förlust för inbemska industrien som af denna redan tillverkas kettingar af större tjocklek, ehuru tullen derå ej utgör mer än 1 rdr 24 sk, per skeppund. Den höga införselafgiften på skeppsknän 15 rdr skeppund, har föranledt ansökning om undantag från författningarne i detta afseende äfvensom i afseende på införseln af så kalladt rundjern till skeppsbyggnadsbehof; och då dylika undantag, så vidt ske kan, böra undvikas, samt tullsatsen synes vara långt högre än nödigt är för bibehållande af det skydd, som erfordras för våra näringsidkare, helst införselafgiften på det inom Riket likaledes tillverkade och med fördel bedrifna emidet af ankare ej öfverstiger en tredjedel af det nyssnämndas belopp, så anser K. Maj:t, att införselafgiften på de för skeppsbyggnadens behof erforderliga draggar, roderjern, skeppsknän samt spant och rundjern, lämpligen kunna bestämmas till enahanda belopp som för ankare eller till 5 rdr per skeppund samt att dessa rubriker måtte i tulltaxan sammanföras. I sammanhang härmed och då K. Maj:t vid flera tillfallen funnit sig böra lemna särskildt tillstånd till införande af sådan Jjernplät, som nu är till införsel förbuden, vid hvilka tillfällen det visat sig, att inhemska tillverkningen af jernplåt ej svarar mot behofvet, med dylika undantag från författningarne hvarken tillfredsställa den ene eller den andre industri-idkaren, anser K. Maj:t att införsel häraf bör allmänt tillåtas, mot en sådan tull, att de, hvilka uti den inhemska tillverkningen nedlagt betydliga förlager, icke finna skäl att klaga öfver förbiseende af deras fördelar. K. Maj:t anser införsel utaf all oförtent jernplåt böra vara tillåten mot en tullafgift af 6 rdr 32 sk. per Sktö. Nuvarande allmänna införselafgiften för redskap och machinerier, 25 för hundradet af värdet, är hinderlig för industri-idkarne och torde skäligen kunna betygligt nedsättas, utan olägenhet för machinverkstäderne, såvida dessa ej genom ofta förekommande undantag från allmänt gällande föreskrifter sättas ur stånd att beräkna behofvet af arbetare, förlag m. m. Härvid förekommer imellertid, att då materialierne för jern-industrien häruti riket äro dyrare än t. ex. uti Stora Brittanien, men daglönerna deremot mindre höga, så måste de machiner, hvilka äro gröfre och tyngre och till hvilkas förfärdigande erfordras mera af materielerna, men mindre handarbete, i förhållande till verkliga värdet beläggas med högre tull än de finare och lättare, så vidt de inom riket tillverkas. Till följe bäraf böra så väl andra tullbestämmelser för redskap och machinerier stadgas, som ny redaktion af 13 uti tulltaxe-underrättelserne uppställas. I förra afseendet anser K. Maj:t att för Redskap och machinerier, finare och mera sammansatta, såsom spinnoch kardmachiner, mekaniska väfstolar, appretteringamachiner och dylika af ännu finare