hösfver tilläggas eller borttagas, och det hela blir, utom det större besväret, icke matematiskt noggrannt. Att införa tionderäkningen, inom hvarje särskildt slag, utan sammanhang med hvarandra, är att tillägga sig endast hälften af dess stora fördelar. I Frankrike och de flesta andra länder, der metriska myntet är antaget, har det rönt många svårigheter; men det har varit hufvudsakligen derföre, att man velat påtruga folket konstiga benämningar. I Holland, der det i handel erfarnaste folk bor, har man icke haft så stora svårigheter, och det derföre att man under en del äldre namn, som funnos, insatte de nya värdena. Så är ock nedanstående förslag uppgjordt, och det är troligt, att, om man endast lemnar allmänheten tillätelse att föra sina böcker i enlighet dermed och i öf rigt i handel och vandel begagna dette nya system, det genom sina ögonskenliga fördelar snart skall undantränga de gamla. Förslag till ett nytt system för mått, mål och vigt. 1:sta Art.: Om grunderne. 1:o. Tio milliondelen af jordens qvartmeridian är grund-enheten för måttet och kallas aln. 2:0. Qvadraten på ett hundra alnar är enheten för yt måttet och kallas tunnland. 3:o. Kuben på tiondelen af en aln är enheten för målet och kallas krus. 4:0. Tyngden af ett krus rent vatten vid sin största täthet i lusttomt rum är vigt-enheten och kallas skålpund. 2:dra Art.: Om enheternas öfveroch underafdelningar. 1:o. 1 aln (mått-enheten) Å1 hand; 1 hand 2sjlo tum: I tum 10 linier. 2:o. I tunnland (ytmått-enheten) 10 skäppland; I skäppland 10 kannland. 3:o. I spann 2 10 kappar; I kappe — 10 krus; 1 krus (mål-enheten) -I0 ort. 4:0. I läst —1 centner; I centner — 10 pund; 1 pund — 10 skålpund; I skålpund (vigtenheten) — 10 uns; I uns 10 lod; 1 lod 10 gramm. 3:dje Art.: Om tillämpningen. 1:o. Kongl. Maj:t täcktes i nåder, så fort sig göra låter, låta införa det nya systemet för mått, mål och vigt i statens räkenskaper. 20. Krönta måtistockar, målkäril och vigter, både af gamla och nya systemet skola af justerare tillhandahållas allmänheten intill 1859 års slut. Derefter endast af nya systemet, dock vare ingen förment att äfven efter den tiden få sina gamla mål, käril och vigter omjusterade, så länge de skäligen kunna begagnas. 3:o. Från och med 1855 års början eger hvar och en rättighet att föra sina böcker och räkningar enligt detta system; men förbindes att intill 1859 års slut å utfärdade räkningar, i kontrakter och andra afhandlingar, uttryckligen tillägga orden: nya systemet. De, som från och med 1860 års början vilja bibehålla det gamla, blifva likaledes pligtige att dädanefter tilllägga orden: (gamla systemet, i alla sådane afhandlingar