Utrikes Nyheter. TURKIET. Kriget med Persien synes vara afböjdt. Åtminstone förmäler J. de Contantinopel, turkiska regeringens officiella organ, att, enligt underrättelser från Persien, förhållandena emellan schackens regering och turkiska och engelska ambassadörerna åter blifvit ganska vänskapliga. Dost-Mohamed, Afghanernas sultan, tillägger J. de Const., är bestämdt emot Ryssland. Det har berättats, att en rysk eskader skulle blockera Batum eller åtminstone befinna sig på höjden af denna ort, hvadan man ansåg såsom något icke osannolikt en konflikt emellan denna eskader och den afdelning af de förenade flottorna, som konvojerar den dit bestämda turkiska transportslottan. Denna konflikt är dock förebygd derigenom, att ryska amiralen befallt alla i svarta hafvet detacherade fartyg af ryska flottan att draga sig tillbaka till Sebastopol. Från Odessa skrifves under den 25 Dec., att ett stort antal finska matroser derifrån afgått till Sebastopol, hvilka skola användas till bemanningen af 4 linieskepp. Derigenom skulle ryska flottan i svarta hafvet uppbringas till en styrka af 18 krigsskepp. Patrie bekräftar, att Omer Pascha, innan han gaf befallning om utfal.et från Kalafat, ditskickat betydliga förstärkningar. Förbindelsen emellan Kalafat och Widdin betryggades för alla händelser icke blott genom en rörlig skeppsbro, utanfälven genom slotilj af transportfartyg, hvilken byggdes uteslutande för farten på Donau och skyddades genom talrika kanonbåtar. LIndip. belge meddelar ur ett enskilt bref från Tiflis några hittills okända detaljer rörande Ryssarnes tvenne segrar i Asien. Det ryska ursprunget förråder sig genast i dessa detaljer, men då de likafullt icke äro utan intresse, återgifva vi dem här nedan. I bataljen vid Akaltschik kastade sig general Andronikoff, för att uppmuntra sina trupper, i strömmen i spetsen för de till stränderna först anlända soldaterna och vadade öfver den med vattnet upp till bröstet. Turkarnes försvar var beundransvärdt. Deras artilleri isynnerhet, hvilket säges till en stor del vara serveradt af utlänningar, aflade prof på skicklighet och stor tapperhet. När de nödgades öfvergifva sina ställningar, försökte de att verkställa ett ordnadt återtåg; men Kosackerne kastade sig med häftighet öfver dem och då började en fullkomlig flykt. Af de 18,000 man, som utgjorde denna armåkorps, har icke sedan kunnat hopsamlas en femtedel. General Freitag, som kommenderade en rysk brigad, blef sårad i handen. Han lät amputera ett finger och återvände sedan i striden. Ryssarne segrade ock vid Basch-Kady-Lar; men de hafva der lidit gauska betydliga förluster. Man räknar i deras läger 1500 man i otjenstbart skick, deraf hälften döde och lika många sårade. Utom de omtalade 24 kanonerna, föll en stor mängd ammunition i segervinnarnes händer; men vägarnes tillstånd har icke tilllåtit dem att bortföra allt. Hjelten denna dag var, förtäljer man, general Bagawourh. Utom dragonerna, hade han under sitt befäl 8 kanoner af kosack-artilleriet, med hvilka han, enligt sitt pittoreska yttrande, öfversprutade Turkarne med kulor och granater, lika godt som en afdelning eldsläckningsmanskap kunnat göra det med vatten. Han gjorde 5 eller 6 angrepp i spetsen för dragooerna och måste 7 gånger byta om hast. Hans mössa, hans kläder, ja till och med hans stöflor äro genomborrade af kulor och det är ett underverk alt han icke blef dödad. För öfrigt marscherade alla generalerna och korpscheferna 20 steg framför sina kolonner för att föregå soldaterna med ett godt exempel. En ofantlig mängd hästar störtade af strapatser under och efter bataljen, emedan blodbadet var så stort att de beständigt måste springa öfver högar af lik. Vid Basch-Kady-Lar, liksom vid Achaltzik, utmärkte sig turkiska artilleriet genom mod och säkerhet i riktning. be flyktingar, som dervid voro anstälda, läto nästan alla döda sig vid sina pjeser. Sanningen att såga gåfvo ej eller Ryssarne någon qvarter, som syntes vara utlänning. Vid en kanon, serverad af Polackar och tagen af general Bagawouths dragoner, kastade artilleristerna i sin förtvislan, innan de stupade, kulor i hufvudet på dragonerna. Nästan hela den eröfrade materialen, äfvensom munderingarne, bar engelsk stämpel. Midt under dessa blodiga scener, gafs det episoder, som förtjente att göras bekanta, om man hade tid att samla dem. För att endast anföra en, må nämnas, att en Turk, ganska svårt blesserad, låg vid sidan af en rysk grenadier, som fått begge armarne afskjutna. Den ryske fältskären anländer för att egna den sistnämnde sin vård. Se först om Turken, svarar honom grenadieren, 4han är värre deran l — — Vill du höra på hvad jag har att säga dig lugnt och tåligt och vill du låta mig tala till