rent al uppdiktade, al F01tU ae 1109 förändringar i förslaget. Sedan hade dock de turkiska ministrarne sökt förmå sig att afstå från största delen af de äskade förändringarne. Till denna eftergift har tvifvelsutan den isamma vefva ankomna underrättelsen om Palmerstons utträde ur engelska kabinettet icke föga bidragit. De förändringar, som vidhollos af Portee, voro icke af den betydenhet, att sändebuden lära hafva hyst något särdeles betänkande vid att gilla desamma. Sedan Portens svar på bemedlingsförslaget sålunda blifvit färdigt, afsändes det i form af en not till Wien. De vilkor, under hvilka Porten i detta sitt svar förklarar sig beredd att återupptaga fredsunderhandlingarne, äro, enligt ELIndep. belge och National Leit., väsentligen följande: Porten ingår på fredsunderhandlingarne sorutsati, att frågan om Donaufurstendomenas utrymmande är den första som behandlas och löses på sredsmötet. Porten erkänner de gamla traktaterna med Ryssland. men, tillägger LIndep. Belge, med det vilkor, att de Ö makterna asgifva en förklaring, hvilken liksom saranterar sistnämnda rikets helhet och tillförbinder makterna att försvara dem i fall någon af dem derpå gör ett angrepp. Det skulle stipuleras, att om en af de i Turkiet existerande religionsbekännelser skulle anse sig för förfördelad, så skulle den med sina besvär vända sig direkte till turkiska regeringen, utan alt anlita en främmande makts mellankomst. Detta vilkor utesluter fullkomligt skyddsrätten såsom den förstås af Ryssland. Detta vilkor saknas i ÅNationol-Zzeitung, som deremot upptager ett annat, som ej finnes i LIndep. belge, nemligen det, att Porten är beredd att ånyo förklara, att den har beslutat att med fasthet upprätthålla alla icke-musulmanska religionssamfunds privilegier. och, om något af dem det begär, gifva det lika rättigheter med de andra. Antager Ryssland dessa vilkor för underhandlingarne, så utser Porten en fullmäktig, för att begynna dessa i en neutral stad och afsluta ett stillestånd, allt under medverkan af de 4 makternas ombud. Slutligen förklarar Porten att den icke längre än 40 dagar vill binda sig vid ofvanangifna vilkor. Antagas de icke inom denna tid af czaren, så anser den sig som fullkomligt löst från densamma Straxt efter ankomsten (d. 13 dennes) af Turkiets svar hade de 4 makternas representanter i Wien en ny sammankomst, vid hvilken, enligt J. des Debats, erkändes att detta svar innefattar en basis för underhandlingarne, som förtjenar allt understöd, och att det egnar sig för en proposition till czaren. Till följe häraf hade man öfverenskommit, att uppsätta ett nytt protokoll, hvilket, undertecknadt af de 4 representanterna och under förnyandet af de 4 makternas föreställningar, genast skulle afsändas till S:t Petersburg. LIndep. belge tror sig med säkerhet känna, att det i Wien, fastän efter mycket motstånd från franska och engelska sändebudens sida, äfven blifvit öfverenskommet, att Wienerprotokollet skall tillställas ryska kabinettet, icke af de 4 makterna gemensamt, utan af Österrike ensamt, såsom medlare. Till stöd för detta yrkande anfördes af Österrike, att czaren skulle förr låna ett villigt öra åt de nya propositionerna, om de meddelades honom af Österrike, än om de framstäldes af de 4 makterna, hvilket skulle kunna innebära, om icke en slags hotelse, dock en direkt mellankomst, som czaren hittills icke erkänt. Amsterdam. Handelsb. vill äfven veta, att det nya fredsförslaget skall af Österrike ensamt öfverlemnas ryska kabinettet. Det tillochmed förljudes, att en österrikisk erkehertig skulle begisva sig till S:t Petersburg för att soka beveka czaren till dess antagande. Det är imellertid nu fullkomligt upplyst, att detta är det första officiella meddelande som craren erhåller af det nya bemedlingsförslaget. Ty, med det öde i friskt minne som drabbat det första bemedlingsförslaget, hade diplomaterna denna gången beslutat, att först försäkra sig om Portens bifall till fredsförslaget, innan det understäldes Ryssland. Innan detta officiella meddelande hinner göras czaren, får han ersara saker, som icke äro egnade att bereda fredsförslaget ett gynnsamt emottagande. Hr Reizet troddes d. 12 skola inträffa i S:t Petersburg med vigtiga depescher från franska regeringen, innehållande bland annat notifikationen om slottornas inlöpande i svarta hafvet, en piller, som lär dock något försötmas af ett handbref från kejsar Napoleon. En kurir med depescher från engelska regeringen hade ett par dagars försprång för hr Reizet, men man trodde i Berlin, att engelske ambassadören icke skulle meddela ryska kabinettet något, före hr Reizets ankomst och innan han gått till råds med franska ambassadören. Afgifver Ryssland något svar å dessa notifikationer, så anses detta först omkring den 20 dennes kunna vara att förvänta i Paris och London. Man håller dock för troligare, att czaren icke kommer att svara derå på annat sätt, än genom en befallning till sina 2 EF59AL214 .2424422 —