tive bondeståändets synnerliga uppmärksamhet derå, att de höga tullsatserna å landtmannaprodukter icke utgöra den minsta förmån för den svenske jordbrukaren, och att följaktligen deras totala upphäfvande icke för honom medför den minsta förlust. Att detta så förhåller sig är obeskrifligt lätt att visa. Hvad först tullen å spanmål angår, så har jordbrukaren deraf ingen fördel, men ofta skada. Sverge är ett starkt sädesproducerande land och exporterar under någorlunda goda år betydliga qvantiteter säd till den utländska marknaden. Blir bränvinsbränningen inskränkt, och utvecklar sig jordbruket så som det på sednare åren begynnt, så kommer denna export att ytterligare stiga, och det blir således endast under svåra missväxtår, som spanmål kommer att införas i landet. Och då blir det jordbrukaren sjelf, som kommer att mest lida af den höga tullen, emedan det just är han, som måste företrädesvis köpa spanmål, hvadan också under svåra år importtullen på säd gemenligen för tillfället upphälves. Efter spanmålstullarnes upphäfvande i England utgör den engelska marknaden regulatorn för snart sagdt alla spanmälspriser i Europa. Och äfven om det engelska jordbruket kunde uppdrifvas till all möjlig höjd — såsom det nu, efter spanmålstullarnes upphäfvande, framgår — så är det dock nära otänkbart att England skulle kunna sjelft fylla hela sin talrika industribefolknings behof, utan att det alltid måste emottaga spanmål från andra lander. Häraf följer att Sverge i England alltid skall hafva en fördelaktig afsättningsort för sina produkter, der priserna måste vara högre än i Sverge. Det enda land, hvarest jordbruksprodukterna skulle kunna vara billigare än i Sverge, vore då väl Ryssland, och det skulle alltså vara för tillförseln derifrån som den svenske jordbrukaren skulle hafva något att frukta. Men äfven Ryssland sänder naturligtvis helldre sin spanmål till den mera lönande engelska marknaden. Och gör det så ej, skickar Ryssland spanmål äfven till Sverge, så är detta för Sverge en ren nationalvinst, emedan vi då få köpa rysk spanmål billigt och sälja vår egen till England mot högre priser. Så har det redan gått till under flera föregående år, till trots af tullen. Vi hafva flera år både importerat och exporterat spanmål. Af denna import har förf:n till Nu eller Alldrig dragit den falska slutsatsen, att derest ej tullen varit, så skulle sädespriserna i hela landet varit omkring 2 rdr bko billigare. Detta är alldeles falskt räsonneradt; priserna skola föga eller intet sänkas af tillförseln, så länge vi hafva en mäktig exportort, der de stå högre. Hvad som strömmar in från ena sidan strömmar ut på den andra, men qvarlemnar städse en stor behåilning för det land, hvarigenom strömmen går. Då samme författare skarpt accentuerar, att det är den fattige förbrukaren, handtverksoch sabriksarbetaren, m. sl., som fått betala de betydliga summor, som influtit på spanmålstullen, så ligger äfven det misstaget i detta påstående, att förf:n sorbisett, hurusom det år just landtmannen sjelf, som fått betala tullen på alldrastörsta delen af den importerade spanmålen, och häri ligger just dessa tullars skada för vårt jordbruk. Det är mycket säkert att den mesta säd, som under goda år inkommer till landet, är utsädesspanmål, hemtad från Finnland och Östersjöprovinserna. I vissa delar af Sverge, särdeles i norra och bergslagsorterna, der höstsådden måste göras mycket tidigt, förskrifver den bergade jordbrukaren en stor del af sin utsädesråg från nämnde orter. Hvem är det då som får betala tullen, om ej han? Och häri ligger en stor förlust för landet, som ensam borde utgöra tillräckligt skäl för tullens afskaffande, ty mången jordbrukare blir genom det af tullen ökade priset förhindrad att tillegna sig den ypperliga finska utsädesrågen. Af dessa faktiska förhållanden, hvilka det ej vore svårt att ytterligare med siffror bevisa, hvilket dock för tillfället ej är nödvändigt, är det alldeles klart, att den svenske jordbrukaren har ingen fördel, men endast skada af spanmålstullen, äfvensom att den beröfvar oss de betydliga fördelar vi eljest kunde ega deraf att vi utgöra mellanlandet mellan det sädesnroducerande Ryssland och det sädeskonsume