Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 januari 1854, sida 1

nadssattet på detta lisliga och dristiga stalle anslog honom och han yttrade osta, att här visste man utaf att man sanns till, men i ett sådant hål som Ilollmaringen var man redan halfdöd i sin bästa ålder. Här kunde man hvarenda dag hos flera olika bagare få färskt bröd; hvarje afton klockan 8 och hvar morgon klockan 3 6 rullade postvagnar genom staden och om sommaraftnarne, isynnerhet om Lördagarne, blåste postiljonerna hela staden igenom, ty barnen sprungo vid sidan af vagnen och gåsvo ingen ro förrän posthornet ljöd, och då hoppade och jublade de, och föräldrarne, som sutto utanför husen och hvilade ut efter veckans mödor, sågo glade på. Leutershosen var icke blott en stad vid sjelsva hulvudvägen med en marknad af icke liten betydelse; det hade också ett godt läge mellan tvenne berg; då vagnarne kommo dit upp från dalen, måste de alltid ha friska hästar; framför huset höllo nästan alltid flera med presseningar öfvertäckta fraktvagnar och medan hästarne åto ur sina krubbor och sparfvarne snålade sig till litet af deras ölverslöd, sutto sormannen i sina blå skjortor derinne i skänkrummet och förplagade sig med mat och dryck och Cyprian gjorde ärligt besked för sig. Hans hustru visade sig bär som en rask värdinna och Ger