Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 januari 1854, sida 3

2 ÅU Myteriet på Långholmen. Rörande detta uppträde hafva flera dagar å rad polisförhör hållits i hufvudstaden och hvilka, vid de senaste hitkomna posternas afgång, ännu ej voro afslutade. Af de hitills afnörde vittnesberättelserna har man inhemtat flera upplysningar, dem vi här i korthet vilja meddela. Egentliga anledningen till upploppet var den, att den tillförordnade kommendanten, kapten Tellander, lärer hafva visat sig särdeles sträng mot fångarne, genom att ålägga dem hårda bestraffningar 0. s. v. 3 af sångarne, korrektionisterna Hellgren, Påhlson och Fogelberg hade ställt sig i spetsen för de öfrige och varit bevapnade med yxor och släggor. Fångarne hade med mycken hästighet frågat efter kommendanten, den de sade sig vilja mörda, och framtagit en likkista, i hvilken den döda kroppen skulle nedläggas. De hade sedermera brutit sig in i kyrkan och inträngt i sakristian samt bemäktigat sig alla kyrkan tillhörige böcker och handlingar, hvilka nästan allesamman blifvit samlade på gården och uppbrände, så att numera icke ett enda prestbetyg för någon af de å Långholmen förvarade fångar finnes i behåll. Mot vakthafvande befäl och manskap hade öfvervåld blifvit begånget och från de sistnämnde hade en hop af deras civila kläder under tumultet af fångarne tillgripits. Bevakningen, som bestod af 75 man (fångarnes antal är 511) under kapten Lagercrantz befäl, var högst illa försedd med ammunition; hela krutförrådet lärer hafva bestått af något öfver 6 ZZ, patroner funnos alldeles ej och hagel måste köpas i en kryddbod. Efter budskickning till Marieberg erhölls derifrån ammunition. 40 man af Bergsunds arbetarepersonal hade fattat posto vid den bro, som förenar Långholmen med fasta landet och sålunda förhindrat sängarnes slykt. Det synes som om hufvudstadens innevånare hufvudsakligen haft denna mellankommande hjelp att tacka för undslippande af de visiter, hvilka säkert eljest ej uteblifvit af de löskomne korrektionisterna. Såsom ett kuriosum förtjenar omnämnas, att af de som fångar å Långholmen befindtlige skräddare (omkring 20 till antalet) ingen enda deltagit i upploppet, utan samtligen gömt sig undan och varit mycket rädda. — Vid de viSitaijoner, hvilka efter uppträdets slut anställdes inom logementerna. hade en mängd verktyg, såsom yxor, Sågar, filar, öfver 100 dyrkar, diverse civila klädesper