ett bevis, att ingenting dugligt kan uträttas om morgnarne. Derföre: sofven, J mine bröder! — J, mine systrar ären redan förut inga vänner af tidigt uppstigande — sofven långt in på morgonen, om äfven tuppen gal och tornväktaren tutar; men skulle engång frihetens tupp börja gala — då låtom oss icke sofva längre; ty J minnens ju hvad skalden säger . . . ack, för Guds skull, ni har redan somnat, mitt herrskap! Nåväl, jag önskar er en angenäm hvila! Slut. ERE —L re e———re——.::il:—