Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1853, sida 2

Article Image
ej behagar, för femte gången, om samma sak — och vanligen på samma sätt, ofta med samma ord; och detta för att — på hvardera af de fyra hållen vinna en af de fyra rösterna, hvilka sålunda lemnade till det eviga tal lets ledning, eller utledsnade af detsamma, ändock rösta efter sina Stånds intressen, knappast följande Guds röst, ännu mindre menniskors. I sanning, man vet ej om man skall beundra, eller förundra sig sig öfver en sådan talarnes ihärdighet under lönlösa mödor. — Men vi böra återgå till referaterna. Hos Ridd. och Adeln talades öfver grefve Ugglas motion om länsnämnden. Grefve Mörner talade emot motionen, derföre att det finnes så ringa kommunalanda i värt land; hr Ribbing och frih. A. Raab talade för densamma; hr Adelborg åter mot, derföre att han häri såg ett förringande af landshöfdingarnes makt. 1 Presteståndet remitterades och väcktes flera nya motioner. I Borgareståndet talades om hr Schuans motion om nedsättning i bevillningen på embetsoch tjenstemäns löner. Motionen vann bifall af de talare som yttrade sig. — I hr Wijks motion om äskade anslag till Chalmerska Slöjdskolan instämde hr Rydin, som framhöll vigten af den teckniska undervisningens befrämjande. — Härefter föredrogs statsutsk:s bet. om riksdagskostnadernas utgående direkt från riksgäldskontoret, hviket bifölls, likasom förslagen om 400 rdr bko i månaden för landtmarskalken och talmännen, och aflöning åt tjenstemannapersonalen. Nya motioner väcktes af hr Örström i afs. å bränvinslagstistningen; af hr Almgren om ett anslag af 8000 rdr bko att i tre år utgå åt för skicklighet och ordentlighet kände handtverksoeh fabriksarbetare, att fördelas i 5 stipendier å 800 rdr åt de förra och lika många till lika belopp åt de sednare; — samt om ett anslag af 1000 rdr för befordrandet till trycket af sådana utaf dem afgifna reseberättelser som ansågos sådant förtjena; af hr Schwan, om förhöjning till 4000 rdr bko af justitierådens samt kammarrättens och de civila kollegiernas presidenters löner, med bibehållande af deras nuvarande taffelpenningar; samt af hr Berg, beträffande en jernväg från Wenersborg till Uddevalla. I Bondeständet biföllos statsutskottets memorialer om anslag till riksdagskostnaderna, till arfvoden åt landtmarskalken och talmännen samt åt kansliernas personal. Derelter företogs Daniel Danielssons från Örebro län motion om postskjutsen, hvilken föranledde flere yttranden och understöddes af många talare, Björkanders motion om upphäfvande af bördsrätt, väckte allmänt motständ. En motion af samma representant om konventikelplakatets upphäfvande rönte äfven motständ af många, ehuru åtskillige, såsom Petter Jönsson i Träslända jemte flere, medgåsvo att till en viss mån vore ändring, men icke upphäfvande af detta plakat önskligt. Med vice talmannen Svartling, som ifrigt opponerade sig emot nämnde motion och lofvade att alltid motavbeta sådana syften, samt ansåg det böra i hvarje land finnas en kung, ett folk och en tro, instämde nästan hela ståndet. Detta föranledde äter Petter Jönsson till ett långt anförande om predikosjukans yttringar i Westra härad af Jönköpings län, samt dylika ytterligheters skillnad från en aktningsvärd fromhet, som yttrar sig i håg för andaktsöfningar. Medin och Sandstedt yttrade sig i samma syfte som vice talmannen ; likaså Lagergren från Gottland, som berättade från sin hemort om en läseriförman, hvilken sedan befanns vara en tjuf, och en läsare, som i kyrkan under gudstjensten förgick sig mot presteu. RR RR RR RR RR RER RER

31 december 1853, sida 2

Thumbnail