ning af ämbetsoch tjenstemäns indelta löner, räntor och pensioner, samt om befrielse från CharteSigillateasgist å alla af konungen förlänade fullmakter, titlar, ordnar, m. m. Hos Presteståndet väcktes samma dag följande motioner: af lektor Sondån 1:o om revision af författningarne angående öfverflödig edgång. 2:o a) om ett anslag af 350,000 rdr bko, för upprättandet af ett Normalhospital i hufvudstaden, hvari förenade sig kyrkoherden Nordlund, b) om förbättrad lagstiftning i afseende på sinnessjukas behandling; — af prosten Arosenius, om en förändrad lagstiftning med inskränkning i rättigheten att ingå äktenskap, hvari motionären ville hafva följande bestämmelser gjorda: 1) åldern, hvarunder äktenskap ej få byggas, utsträckt för man till 25 år, för qvinnan till 18 år, 2) förbud för försvarslöse att ingå äktenskap, 3) skyldighet att visa sig ega bostad och försörjmedel för året näst efter giftermålet; — samt af prosten Althar, med en omständlig skildring af det så väl religiösa som sociala förderf, som efter motionäres åsigt skulle vara en följd af friheten att hålla salubodar å landet, om förhöjda straflbestammelser sör oloslig handel å helgedag, hvilka straflbestämmelser talaren ville hasfra förhöjda för första resan öfverträdelse till 13 rdr 16 sk. bko, samt för itererade fall fördubblade, och önskade, att dessa böter, vid bristande tillgång, skulle förvandlas till vatten och bröd. I Borgareståndet antogs förslaget om nedsättande af af ett särskilt utakott för att upptaga och i hela deras vidd grundlagsenligt behandla alla uppkommande frågor om bränvinstillverkning och försäljning— med 41 ja mot 18 nej. Vid emottagandet af de kongl. propositionerna yttrades vid en och annan anmärkningsvärda ord. Så framhöll hr Wern, vid den kongl. prop:n i skatteregleringsfrågan, huru stridande den nu afgisna vore mot den som afgafs vid förra riksdagen. Då söreslogos alla de så kallade småpersedlarnes förvandling till fast penningeränta, och de öfriga, eller de s. k. hufvudpersedlarnes bibehållande. Nu åter föreslås att åtskilliga af dessa sednare, hvilka enligt den förra propositionen icke skulle förvandlas, skola till andra persedlar förvandlas. Talaren trodde någon annan förvandling ej kunna ifrågakomma än till penningar. Hvad regeringen nu föreslagit är fullkomligt stridande mot Rikets Ständers vid sista riksdagen fattade beslut. Stora olägenheter skulle uppsta om regeringens nuvarande förslag skulle sättas i verket; räntegifvarne blifva lidande genom prissluktuationer och en ny tunga uppstå, som skulle drabba hemmanscgarne högst olika. Talaren yrkade derföre att Rikets Ständers förra besiut måtte tillämpas i hela dess vidd. Hr Cassel instämde i detta hr Werns yttrande och I afseende å kongliga skrifvelsen rörande 4 2 kreditråsendet yttrade hr Björck: att han ansåg det hafva varit lämpligt att regeringen framkommit med något förslag i ämnet, och ej handlöst öfverlemnat kommitterades utlåtande till ständerna för att sedermera utfärda en förordning, måhända i fullkomlig strid med det beslut, ständerna i frågan kunna komma att fatta; likasom talaren ansåg frågans behandling hittills stå i fullkomlig strid med ständernas förut fattade beslut. Trodde derför att nu ingenting vore å ständernas sida att åtgöra och bestred söljaktligen remiss. Hr Ekholm påminde att det ej var första gången regeringen öfverlemnar kommittutlåtanden, utan att yttra någon egen opinion i frågan. Så hade skett i afscende på lagreformen och flera andra ämnen; men talaren trodde att ståndet ej derföre borde så bandlöst öfverlemna frågan och yrkade således remiss. Han hoppades att konstitutionsutskottet skulle tillse hvad i anledning af ett sådant regeringens förfarande vore att anmärka. Remissen beviljades. Härefter förekom Brånvinsfrågan, hvarom i morgon. 1ini. dd XY Nana föral am