Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 december 1853, sida 3

bekant från Skara, skrifvaren Lundström, med hvilken han sällskapat några timmar och derunder besökt ett och annat värdshus, hvarest förtäring intagits, af hvilken Hedvall slutligen känt sig något upprymd, men icke på minsta vis oredig. Under deras gemensamma promenad träffade de å vägen utanför Rosenlunds fabrik en Hedvall obekant person, hvilken Lundström presenterade Hedvall under namnet Bengtsson och titel skrifvare, hvarefter Lundström under någon förevändning tog afsked och aflägsnade sig. Bengtsson deremot, som genast gjorde sig bekant, åtföljde Hedvall ett stycke på vägen ut åt Masthugget. Härunder fäste Bengtsson Hedvalls uppmärksamhet på att Hedvalls benkläder vore sönderrifna och föreslog att vända äter till staden för att hos en skräddare få lagat refvan. Förslaget antogs af Hedvall och sedan byxorna undergått nödig reparation bjöd Hedvall såväl skräddaren som Bengtsson, hvilken åtföljt Hedvall, på punsch, som esterskickages. Derefter hade de båda begifvit sig ut på ströftåg i flere krogar, dels i staden och dels i Haga, på alla ställen förtärande spirituosa, hvaraf följden blef, att Hedvall fram på eftermiddagen befanns så öfverlastad, att han helt och hållet saknade medvetande af hvad som derefter tilldragit sig. förr än han sent på aftonen, efter afsotvet rus, uppvaknade i finkan på jernvågen och skulle erlägga böter för fylleriet, då han till sin häpnad fann sin portemonnaie endast innehålla 2 rdr 31 sk. rgs. På morgonen då han gått i land, hade han medtagit och i portemonnaien inlagt 34 E i guld ett Belgiskt 25 franc stycke äfven af guld, en 50 rdr bko och en 10 rdr rgs-sedel samt 10 å 12 st. gula 32 sk. bko-sedlar. Dessa penningar hade han haft i behåll vid sitt besök hos skräddaren, hvarest han upptagit portemonnaien för att liqidera punschen, och hade han sedermera icke gjort några utbetalningar. Utom penningarne saknade han äfven en silkesnäsduk, den han haft förvarad i rockfickan. Sedan han gjort denna obehagliga upptäckt, anmälde han genast förhallandet för en tillstädesvarande poliskonstapel och uppgaf dervid att han hela dagen varit i sällskap med skrifvaren Bengtsson. Poliskonstapeln upplyste nu Hedvall derom, att då han i Haga anhölls och arresterades för fylleri, hade den person, som var i Hedvalls sällskap och hvilken varit klädd i stortröja, vägrat att taga vård om Hedvall, föregifvande sig icke känna H., utan hade han i det stället skyndsamt aflägsnat sig. För tillgreppet misstänktes skrifvaren Bengtsson, hvilken vid anställd undersökning af kommissarien Flygare, befanns innehafva den af Hedvall förlorade näsduken. Bengtsson var med anledning häraf uppkallad till polisförhör, dervid han förnekade tillmälet och uppgaf rörande ätkomsten till näsduken, att Hedvall, som ifrågavarande dag besökt Bengtssons bostad, der qvarglömt densamma. Påstående för öfrigt Bengtsson att han vid 2-tiden på eftermiddagen skiljdes från Hedvall, som då skulle besöka några bekanta flickor, och att han sedermera icke varit i Hedvalls sällskap. Målet uppsköts härefter för Lundströms hörande och införskaffande af andra upplysningar. Bengtsson tilläts emellertid att få vistas på fri fot. Den för sina djerfva försök att pudra på folk sina sabrikationer kände förre vinhandlanden Hansson stod åter för! några dagar sedan inför polisens skrankor, af konditor Paalzow angifven för det han af Paalzows betjening narrat till sig 11 rdr rgs i utbyte mot ett dussin punsch. Han mottogs af ordföranden med denna hälsning: är herrn nu här igen med sina trassliga aflärer. Paalzow uppgaf, att Hansson inkommit i konditoriet vid skeppsbron och der hälsat skänkmamsellen från Paalzow att hon skulle mottaga ett dussin punsch som Hansson medförde, och hvilken punsch Paalzow af honom tillhandlat sig, men att han af mamsellen vid aflemnandet derför skulle uppbära liqvid med 11 rdrargs. Mamsellen, som trodde Hanssons uppgift, utbetalte den fordrade summan. Med anledning hvaraf Paalzow yrkade, att, enär han med Hansson icke afslutat ifrågavarande handel och punschen dessutom vore af så dålig qualit att han icke kunde använda den i sin rörelse, Hansson måtte åläggas mot erhållande af sin punsch, äterbetala derför uppburna liqvid. Tilläggande Paalzow att Hansson förlidet år sökt inleda honom i en annan aflär, på hvilken Hansson erhållit 5 rdr, utan att sedermera ha låtit höra af sig hvarken med varor eller förskottet. Sedan Hansson, efter några misslyckade försök att på det fördelaktigaste sätt förklara sig öfver angifvelsen, erkänt densamma, ålade poliskammaren honom att genast återbetala hvad ban tillnarrat sig af Paalzow, hvarmed denne ock förklarade sig belåten. Handelsunderrättelser. VexGlkarsar.