gerings sasta beslut att i alla händelser bevara Turkiets integritet och lofvade att med det snaraste för hennes majestät presentera adressen. Köln. Zeit. vill veta, att engelska regeringen vill hafva freden emellan Turkiet och Ryssland baserad på följande grundvalar: för det första måste Turkiet befrias från alla fördrag, som tjena Ryssland till täckmantel för dess försök att inblanda sig i Turkiets inre angelägenheter; för det andra får svarta hafvet icke längre utgöra en rysk sjö. Frankrike och England hafva der en dagligen tilltagande handel, och de hafva rätt att vaka deröfver. Derför måste de så väl i fredssom krigstider der få låta inlöpa så många örlogsfartyg, som de anse behöfligt för sin handels skydd. För det tredje måste Ryssland icke mera få hafva blockader på Tscherkessiska kusten, hvilka blott bestå på papperet, och seglatsen på Donau öppnas och åt en af strandstaterna tillsatt kommission öfverlåtas befattningen dermed. Skulle de tyska stormakterna icke skänka dessa vilkor sitt bifall, hvilka i nödfall måste med vapenmakt genomdrifvas, så vilja de vestra makterna på egen hand tilltvinga sig deras antagande, utan att fästa det afseende vid de tyska makternas intressen och behof, som de annars gerna skulle hafva gjort. Det förljudes, att de diplomatiska förhandlingarne måhända snart torde antaga en temligen allvarsam karakter. Så långt Köln. Zeit.. Vi tro att man missräknar sig, om man väntar, att engelska politiken, hittills så vacklande och tvetydig, skulle uppträda med den kraft ooh bestämdhet, som ofvannämnde fredsvilkor förutsätta. Franska tidningen Siecle tror sig imellertid kunna uppgifva, efter ett bref skrifvet af en person, till hvilken den förklarar sig hysa fullt förtroende, att man arbetar med största ifver i amiralitetet och krigsoch utrikes-departementernas byråer. Dessa arbeten afse verkställigheten af en mellan England och Frankrike afslutad beväpnad bemedlingsplan, hvars grundvilkor redan blifvit antagna. Amiral Corry skulle den 26 Nov. utlöpa från Portsmouth med 6 örlogsfartyg. Hans bestämmelseort synes vara Lissabon, der en engelsk eskaders närvaro torde vara nödvändig i anseende till de stormar, som kunna uppstå under förmyndareregeringen. Den ihärdlghet, med hvilken den nuvarande striden om arbetslönen föres å ömse sidor, lofvar, menar Times, att framkalla en mera omfattande och fullständigare organisation med äregerigare syften, än det hittills varit förhållandet under liknande misshälligheter. Öfvertygande om fruktlösheten af hvarje bemödande från enstaka stående arbetareföreningar att försäkta hvad de anse för en rättvis norm för arbetslönen och arbetets frigörande från kapitalet, hafva en del arbetare och deras vänner i Manchester begynt att tillvägabringa en nationel organisation af de arbetande klasserna under ledning af en bestyrelse, hvars syftemål skall bestå i att sammantränga och förena arbetarnes krafter. Denna nya makt i staten skall bära namn af arbetareparlamentet, och icke hafva något med de nu bestående arbetareföreningarne att skaffa, men deremot sammansättas af fullmäktige, som väljas å allmänna möten i de olika sabriksorterna. Af denna anledning hölls söndagon den 20 Nov. ett talrikt bevistadt möte i solkets institut uti Manchester, hvarest flera till sakens befrämjande syftande resolutioner blefvo antagna, för hvilkas genomförande valdes ett utkott af 12 arbetare. Hrr James Williams och Ernest Jones från London utvecklade i utförliga föredrag, att de arbetande klasserna voro berättigade till och ville nu fordra en andel af arbetsförtjensten, hvilken de hittills ännu aldrig uppburit, eftersom förtjensten blott är det, som återstår, sedan alla nödvändiga utgifter blifvit bestridda, hvaremot arbetarens lön hittills åtgått endast till att skaffa honom föda, kläder och andra lifsförnödenheter; och då denna godtgörelse blott varit tillräcklig att sätta menniskomaskinen i arbetsdugligt sklck, hade den lika så litet varit en egentlig förtjenst, som de pengar, som förbrukas till bränsle för ångmaskinerna, kunna sägas vara en sortjenst för fabrikanten. PRANKRIKE. Kejsaren återväntades d. 26 Nov. från Fontainebleau till Paris. Ingenting är ännu bekant rörande regeringens politik i Ls re 4 pe AY alanat åtmnmrlnctanaA oc