mig böra tillvägabringas förmedelst en icke nödtvungen utan frivillig cirkulation stånden eller klasserna emellan, sålunda, att icke blott såsom hittills i vårt land, dugligheten har (åtminstone grundlagsenligt) obegränsadt tillfälle att uppstiga från kroppsarbetsklassen till herreklassens alla platser; utan jemväl de af herrskapsklassens medlemmar, som finna sig af inre eller yttre orsaker oförmögna att upp ylla herreståndets dryga pligter mot det allmänna (och hvilka pligter med strängaste allvar böra af allmänna tänkesättet utkräfvas hos hvarje herrskapsståndets ledamot, om samhället eljest skall förkofras och icke ruttna) skola sjelfmant återgå till kroppsarbetsklassen, hvarest för den slärafric. sedlige och arbetshugade, om ock medellöse eller ringa begåfvade samhällsmedlemmen uti ett väl ordnadt samhälle, helst med Sverges ännu långt ifrån uttömda arbetshällor, icke bör saknas tillfälle att i aktningsvärdt, om än simpelt kroppsarbete kunna utbyta ett olycksbringande dagdrifveri eller på annat sätt oäkta och fordömligt herrskapslefverne. Denna enkla och förnuftsenliga samhällsrörelse utgör innehållet af hvad jag kallat ståndscirkulation. FCkorts.)