Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 november 1853, sida 1

Jemnt utkasta stenkolsrök i lustkretsen, så faller det derstädes nästan dagligen något litet regn, hvilket icke tillförene ägde rum 0o. s. v. Hvem känner icke det stora inflytandet af skogarnes nedhuggning och aftappningar på enskilta orters och hela länders klimatiska förhållanden? När nu sådant förekommer öfver hela jordens yta, så finner man, att det icke kan vara så lätt att förutsäga väderleken. Dertill kommer att äfven naturen sjelf gör förändringar, de der icke bättre låta beräkna sig på förhand. be ofantliga drifisarna, t. ex., som äro hopade i polartrakterna, röra sig än hit, än dit, som det synes, utan regel af den obetydligaste anledning. Huru mycket måste ej detta verka till lufteps afkylning, hvilken genom vindarna transporteras till de aflägsnaste orter? Än vidare: här höjer sig landet smäningom ur hafvet; här sjunker det åter ned i hufvet; här föra floderna med sig sand och jord, hvarmed de utfylla hafvet, här göras upplandningar ur hafvet; här förändras en hel trakts utseende genom verkningarna af eldsprutande berg o. s. v. — allt saker, som det alltid skall blifva omöjligt att på förhand beräkna. Men på det sättet — sade Sven — lärer det väl ock alltid förblifva omöjligt att förutsäga väderleken med någon sannolikhet. Icke så alldeles omöjligt heller — invände doktorn — aldrig skall man väl komma derhän att kunna hela åratal i förväg förutsäga hurudant vädret skall blifva på en gifven dag; detta kan äfven ur en praktisk synpunkt vara af liten vigt nog. Men hvad som är vigtigt, det är att kunna med någon säkerhet förutsäga väderleken i morgoa och i öfvermorgon eller, med ett ord, för de allranärmaste dagarna; och så långt skall man otvifvelaktigt cn 52. komma. Medlet dertill heter: de elektriska telegraferna. I Ack, dem hafva vi hört talas om — sade Jo