Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 november 1853, sida 1

Men nog är det besynnerligt — sade Sven — att man skall kunna hela år i förväg beräkna minuten, när en förmörkelse i solen eller månen skall inträffa, men inte hurudant väder det skall blifva i öfvermorgon. Det kan jag icke rätt begripa. Det skulle vara lika lätt — genmälte doktorn — att förutsäga väderleken, som förmörkelserna, om blott intet vatten funnes på jorden och ingen luftkrets omkring henne; och i sjelfva verket skulle det då icke vara några märkliga förändr ingar ifrånår till år; men i ock med detsamma vore jorden obeboelig för både menniskor och djur. Det är den så ojemna fördelningen af land och vatten, det är vattnets strömmande i floder, Sjöar, hafvet, det är vattenångornas uppstigande i luftkretsen och nedfallande tillbaka i form af regn, snö och hagel, det är vindarne i luftkretsen, som på mångfaldiga sätt förveckla alla väderleksförhållanden och försvåra alla beräkningar derölver. Men — invände Carl — det må vara huru som helst, så borde det ändock, efter nu jorden, med sina vatten och sin luftkrets, en gång är Sådan hon är, icke vara omöjligt att äfven förutsäga väderleken. Riktigt anmärkt — svarade doktorn — vi måste blott erinra oss, att jordens yta undergår oupphörliga förändringar, som hafva mer eller mindre inflytande på väderleksförhållandena — eller, som vi säga, klimatet — men hvilka det är alldeles omöjligt att på förhand beräkna. Tänk blott på de förändringar, som åstadkommas af menniskohand! Här rödjas och nedhuggas skogar, här uttappas kärr och sjöar, här odlas förut ofruktbar mark, här uppvexa folkrika städer, hvarest förut var ödemark o. s. v. Nu vet man t. ex. att medeltemperaturen för året i den stora staden London är ganska märkbart högre än i närmaste trakter deromkring; att sedan staden Manchester blef en sä stor fabriksstad, der hundradetals höga skorstenar alltI