Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 november 1853, sida 1

Doktor Richards aftonunderhållningar. Om almnackan och räderleksspådomar. (ur Dagens Häfder.k) Ett fasligt kulet väder, doktor Richard — sade Johan, sedan han helsat och tagit sin plats — skola vi, månntro, ej snart få omslag? Jag har icke sett, hvad almnackan säger? Ah — inföll Carl — almnackan, den har icke spått ett ord sanning hela denna långa tiden. Har hon hållit klart, så har det varit mulet; har hon lofvat mulet, så har solen lyst så klart, som om hon just velat visa verlden, huru falsk profet almnackan är. Nej, den som rättar sig ett grand efter almnackan och hoppas på hvad hon säger, han är då en narr tillfyllest. Jag bara undrar på, att den som ger ut almnackan, låter införa dessa osannsärdiga väderspådomar, som väl icke kunna kallas så af annat skäl, än att de måtte tagits i vädret. Eller kanske doktorn vill vara god och säga oss, hvarifrån man får dem ?X aFörhållandet — svarade doktor Richard — är helt enkelt, att den väderlek, som utsättes i almnackan för hvarje dag, är densamma som ägde rum för jemnt nitton år sedan på samma dag af året. Det är alltihop. Emedan nemligen solen, månen och jorden hvart nittonde år återkomma uti samma ställning i förhållande till hvarandra, så hade man från äldre tider tillbaka, utan alls någon grundad anledning, uppgjort sig den föreställningen, att väderleksordningen skulle vara densamma hvart nettonde år. Men man har sedermera lärt sig inse att detta antagande icke har ringaste skäl för sig; såsom äfven dagliga erfarenheten tillräckligt bevittnar.